10 mars 2019

Vägtrummor av huggen sten

När Trafikverket nyligen uppdaterade vägstandarden på gamla Riks13 genom byarna fanns möjlighet för alla brukarna/sakägare att inkomma med synpunkter. Förstås, vi lever i en demokrati och detta är då tillvägagångssättet. 🚜🚗🚚 🚴

Arbetena skulle innebära att stenbalktrummor längs vägsträckan i byn skulle gå till spillo, de huggna stenarna skulle bli  bortgrävda och bortforslade för att ersättas med plasttrummor som är det som anses gångbart och modernt idag. Stenbalktrummorna är lika gamla som riksvägen som invigdes 1942.

 
Bygge av stenbalktrumma av kilad sten i kallmur någonstans i Sverige.

Det är där de kommer in, de osynliga.
För vilka var det som forslade fyllning ner från Hallberget till vägbygget? Om de även bröt stenen ska jag låta vara osagt. Jo, två av människorna här i byn, nu döda. Men tänkte jag, finns de estetiskt tilltalande och välbyggda trummorna kvar, finns ett litet hopp om att de där människorna finns kvar någonstans i det kollektiva minnet. Det är ju inte endast kända personer, välbeställda och med höga positioner i samhället som bör bli ihågkomna långt efter att de är borta. Man måste inte bli känd för stora insatser för fosterlandet eller världen för att eventuellt få finnas kvar i en bys kollektiva minne.

Så borde inte minnet av arbetsinsatsen som bröderna Hjalmar och Egon gjorde få finnas kvar i form av dessa vägtrummor och brofästen? När försvinner minnet av en människa???

Nu var det inte de två som byggde trummorna och brofästena, för det behövdes rätt hantverkskompetens, men de var dessa två som förde ner material till väg- och brobygget med hjälp av decauville-räls, byns enda järnväg för en kort period. Om detta kan läsas i byaboken.

Förutom tre stenbalktrummor under Riks13 så användes huggna stenar till två brofästen längs Riks 13. Därutöver till de två brofästena längs gamla Kustlandsvägen genom byn. Det är i sanning mycket vackra och gedigna stenarbeten.

Dessutom användes granit till en stenbalktrumma av kilad sten i kallmur under Kustlandsvägen. Den trumman klassades år 2001 i Värdefulla vägmiljöer som ett av kulturobjekten i Nordmalings kommun av dåvarande Vägverket Region Norr, Länsstyrelsen i Västerbotten samt Länsstyrelsen i Norrbotten. Just den vägtrumman skadades rejält under 00-talet av bäckens vårflod och lagades - i mitt tycke - lite bristfälligt av vägsamfälligheten. En annan trumma längre söderut under Riks 13 byttes för några år sedan ut mot en dito i plast.


I samrådsredogörelsen, daterad 2014-06-19, som TRV sammanställde, fanns inte de synpunkter jag framfört angående stenbalktrummorna medtagna. Det krävdes ett antal telefonsamtal till TRV och rätt mycket tid gick åt innan jag fick veta att länsstyrelsen gått på samma linje och hade den antikvariska kontrollen över att stenbalktrummorna skulle bli kvar.


Så, stenbalktrummorna är kvar, de blev inte ersatta av plasttrummor som på övriga ställen. Kulturhistorisk insikt och förståelse för hantverkskunnande är anledningen till att de finns kvar. Och viljan att bevara ett minne i byns historia.

Jag har sen fått höra att de där stenbalktrummorna knappast är funktionella. Eftersom det var bysamfällighetens ol´förare som uttryckte detta förstår jag att alla andra byinnevånare menar att bevarandet av de gamla vägtrummorna har satt käppar i hjulet för moderniteten. Vem vågar tycka annorlunda?

Så olika kan man se på verkligheten.
.
.

3 kommentarer:

  1. Fantastiska trummor på min ära.Det är väl lätt att se om de är funktionella! Rinner vattnet igenom? Man kan ju behöva rensa dem i sådant fall. Har de gått isär någonstans?
    Vilka fantastiska kort och minnen.
    På en annan plats i Jämtland skulle det läggas trummor av samma modell som du visar. Äkta plast. Jo, man sade att det skall vara lägre framför mynningen på trumman, där vattnet skall rinna in och vidare. Alltså blev det en grop där, och trumman nådde på det viset inte ner till vattnet och vattnet blev kvar i diket, marken är gammal sjöbotten och flackt är det också. De gamla trummorna av metall hade för all del blivit förstörda av diverse åtgärder, men de låg på rätt ställe.
    Sten är väl ett underbart material, och vilket jobb.
    Ja, och han med grävar´n hade ju väldigt modern grävare, med LASER. Kan ju inte gå fel, eller?
    Jo, det lutar åt fel håll sade jag när jag ringde upp, nej men jag har ju laser, menade han.
    Kan inte hjälpas sade jag, det lutar ändå åt fel håll, och inte gav jag mig heller.
    Så han kom och gjorde rätt.
    Modernt? Säger inte mycket, och saker som fungerar behöver inte bytas ut.
    Här tror jag att det är någon typ av trumma i sten under vår gamla väg från tiden före 87:an, men det är ju inte omskött och svårt att lokalisera.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Stentrummorna är underbart hantverk, vattnet rinner igenom, de fungerar (annars skulle de inte vara kvar).
      Hur länge håller "moderna" plasttrummor, tro?

      Radera
  2. Bra att någon protesterar!

    SvaraRadera

Tyck till om du vill...