Minneslagring 😊

Än en gång tar jag fram en gammal kaffeburk. Isakssons kaffe. Vad var det nu den innehöll, det är flera år sedan jag kollade. Där finns garanterat inte malet kokkaffe som den var avsedd för, så mycket förstår jag.

Jag öppnar och mot mig bligar ett mycket känt ansikte.
Det är som att släppa loss anden ur flaskan.
När reservdelen,  dockansiktet i kaffeburken syns, släpps många gamla minnen ut.
Kalla det minneslagring.
Kalla det Madeleinekaka.
Plötsligt befinner jag mig igen på spaning efter den tid som flytt.
Den tid som var och de samhällsyttringar som format mitt sammanhang känns väsentligt att förstå och ta till sig. Att inte glömma för det som allas nutid och som alltid finns här.
.
.