Tre katter år ute på en snabbtur å motorcykel genom ett fagert lantligt landskap med fåglar i luften. Klädsel och fordon är av äldre modell.
Pusslet är tillverkat med stora bitar, lätt att lägga för mindre barn. Titta på pusselbiten med den första mc-kattens huvud, hjälm och armar. En enda bit.
Sambandsccentralen i masoniteköket är en mycket enkelt anordning: på högskåpets kortsida ovan arbetsbänken finns en trälist med borrade hål i översidan. På bredsidan är vinkelkrokar med fläns skruvade på jämna avstånd, en krok skjuter ut längre än övriga - den är avsedd för saxen. Listen är inmålad i väggfärgen. Där finns pennor, både blyerts och kulspets samt suddgummin. På krokarna hänger små nödvändiga prylar som t ex nycklar till dörrar, väggur, element.
Eftersom anordningen finns på kortsidan av ett högskåp är det inte alltför iögonfallande med sitt plotter av prylar. När jag ritade mitt eget platsbyggda kök tog jag vara på många praktiska detaljer från detta 50-talskök. På insidan av en kökslucka till ett överskåp har jag t ex en list med borrade hål för pennor men viktigaste detaljen är nog min variant av den inbyggda diskhyllan.
Riktigt bra funktionalism!
Slagdörrarna på övervåningen har funktionalistiska dörrtrycken. De är förnicklade med en hylsa av trä, av ask. Långskylten, en rektangulär bricka som täcker både dörrtrycke och nyckelhål, är gjort av förnicklad plåt. Ett fallregellås är inmonterat i dörrbladet med tillhörande nyckel från AB Möbellås, Eskilstuna.
Ett annat sätt att lösa beslagning av dörrar är att istället för långskylt använda nyckelskylt och rosett. Rosetten är brickan mellan handtaget och dörren, nyckelskylten är brickan runt nyckelhålet.
Allt detta är tydliga tidsmarkörer, ett sätt att datera en inredning.
Tevagn med hjul att gilla.
Produktbeskrivning som följer:
Tevagnshjul / 75 mm / 15 kg / 4-pack / Vit/nickel.
Tevagnshjul i nickel med vitt gummi. Vid montering trycker man upp plasthylsan i möbeln och sedan trycks hjulet upp i hylsan. Kan användas till mindre möbler som vagnar och bord.
Tänk, en produkt, ett möbelbeslag som funnits i minst sju decennier och fortfarande finns på marknaden. När pappa tillverkade tevagnen, som nu är min, fanns förstås inte plasthylsan, den var då av metall.
Fortfarande dyker det upp bortglömda prylar och minnen. Senast två stycken träpussel för barn. Här är det ena.
Pusslet föreställer en ringdans i månsken med en mänskoflicka, ett troll, två kaniner och en hund.
Klockan i masoniteköket slår både hel- och halvtimmar med ett härligt bångande, en dov klang. Den behöver dras upp med drygt en veckas mellanrum. Formgivningen är ren. Är funktionalism.
Junghans, (Uhrenfabrik Junghans GmbH & Co. KG) tysk tillverkare av klockor i Schramberg i Schwarzwald grundad 1861. Vid sekelskiftet 1900 var Junghans störst i världen med en årlig produktion på tre miljoner klockor.
I masoniteköket/funkisköket hänger en inomhustermometer med en röd sprit som stigvätska. Glasröret är monterat på ett gulmålat, lite skålformat trästycke med schablonmålad temperaturskala i svart. Den kulören stämmer i ton med kökssnickeriernas gula gula kulör. Att temperaturen mäts i grader Celsius framgår tydligt. På baksidan står 1:05 vilket kan ha varit priset. Då.
Väggen som målats med fin roller är typisk för tiden, rollern kom i mitten av 1900-talet. Funktionalismens kök hade gärna målade väggytor med en ljus, lite blank och avtorkningsbar yta.
Pryttlar från förr. Underbara små manicker som bara kan köpas secondhand. Runda svarvade små träkulor av bok som är fästa på ett clips med taggad kant där tyget kläms åt av clipset. Allt för att gardinen ska sitta bra. De här fästs i gardinens överkant med valfritt avstånd beroende på textilkvalité (t ex 15 cm). Därefter förs kulorna in i ett spår på undersida kornischen.
Det finns gardinklämmor att fästa i spår även idag men numera är ploppen tillverkad av plast (se vänstra bilden). Jag kör trä för det är finare och har funnits här i huset sedan övervåningen inreddes 1950.
Härom dagen köpte jag ett antal gardinklämmor som den till höger för att fästa en gardin på en vajer. Men den lösningen skulle inte passa in i morfars hus på något av våningsplanen.
En vippströmbrytare av hårdplast från 1950. Elledningarna, som är infällda och dragna i rör, är utbytta men strömbrytaren är så klart återplacerad där den alltid suttit. Med spårskruvarna som förr.
Annat är det med uttagen som numera ska vara jordade vilket inget av uttagen var från början. Här på övervåningen är uttagen placerade i höjd med fönsterbröstningen. Och när man bor i ett 50-talsinrett hus inser man hur få elektriska apparater och prylar som då användes. Elberoendet har ökat drastiskt.
Här i morfars hus på övervåningen används gamla metallklammer av TKK-modell. De här är från 50-talet. Det är de små detaljerna som gör det!
Skulle jag kunna leva utan kaffepanna? Tror inte det. Jag undrar idag eftersom jag övergått från bryggare och pressoapparat till kokkaffe. En stor espressomaskin är inte att tänka på över huvud taget.
Kockums röda emaljerade kaffepanna med svart kant har funnits i köket så länge jag kan minnas. En gång i tiden kokades kaffe i den som dracks med grädde och sockerbit. Den riktigt avancerade drack kaffe på fat och balanserade kaffefatet på tre fingrar, kanske med en sockerbit i mungipan. Det var en tradition med stor skicklighet.
KAFFEVISAN av Mauritz Cramær, 1846.
Av allt det goda, som man förtär,
bland alla jordiska drycker,
ju kaffetåren den bästa är:
den skingrar människans nycker;
den styrker kroppen, den livar själen,
den känns från hjässan, ja – ned i hälen!
Hå hå, ja ja!
När hösten kommer med blåst och snö,
och våren börjar sin väta,
då blir till lynnet man kärv och slö,
man blott vill sova och träta.
Ja, man är ruskig i hela kroppen,
men … då finns hälsan i kaffekoppen!
Hå hå, ja ja!
När frun sin älskade man har mist
och sitter ensam med gälden,
hon bittert sörjer sin dubbla brist,
men … sätter pannan på elden;
och när den klarnat, hon lämnar båren,
och hämtar styrka i – kaffetåren!
Hå hå, ja ja!
När färska nyheter månde tas
från stadens hundrade kanter,
man på ett litet honett kalas
ser sina vänner och tanter …
Vid kaffebordet man gör sitt bästa
med fantiserande om sin nästa.
Hå hå, ja ja!
Den ena dricker sin tår på bit,
en annan älskar att doppa,
parlerar därvid med sådan flit,
att man bör öronen proppa.
Som trumman bullrar vid krigsreveljen,
så bullra tungorna i konseljen.
Hå hå, ja ja!
Förutan kaffe – o gudadryck! –
vad vore mänskliga livet?
Allt nytt, som ännu ej finns i tryck,
i pannans botten står skrivet; –
ty se´n man utdruckit sista slumpen,
stå livets gåtor i kaffesumpen!
Hå hå, ja ja!
Husqvarna Norrahammar elektrisk spis. Så modern då. I reklamen står "Förutom sina många välkända fördelar såsom den hållfasta emaljeringen, den pålitliga termostaten, de praktiska strömställarna och tydliga signallamporna, som husmödrarna uppskattar är samtliga dessa elspisar försedda med snabbkokplattor." Spisfläkt var inte vanlig på 50-talet - en imkanal högt upp på murstocken är det som gäller. Den regleras med ventilkedja.
Den elektriska spisen är utrustad både med värmeskåp och stekugn förutom fyra kokplattor.
I masoniteköket finns förstås också Hema-stolen som ritades på 1940-talet för Industristolar AB i Stockholm. Materialen är lackerad metall och formpressad björk. Stolen kan snurras upp eller ner till önskad höjd.
Hemmafrun skulle kunna utföra vissa hushållssysslor sittande. Här passar det bra att sitta eftersom bänken är låg för att inte täcka det lilla och lågt sittande fönstret. Under bänkskivan där det öppna utrymmet för knäna är, finns ett utdragbart bakbord att ställa uppe på bänkskivan när det bakas.
Bänkskivan av trä behandlades med svart laboratoriebets, en vanlig
50-tals behandling av kökens arbetsbänkar på 1950-talet. I framkant
en fernissad björklist skruvad med rostfri spårskruv med kullrig skalle.
Observera rundningen i listens ände mot högskåp. Även hurtsens handtag
är av björk som fernissats och skruvats osynligt från insida låda.
Beslaget Trycko n:o 10, Bröderna Miller AB i Bankeryd. Tryckobeslagen har patent N:o 95620. Så mycket funktionalism. Så älskansvärt.
