En väg i Värmland. Något pågår, dikesrenens växter har mejats ner men inte med grästugg. Jag passerar och ser två män med var sin lie. Naturligtvis hajar jag till men kör sakta vidare, ser en välkänd grön skylt med Trafikverkets "Artrik vägkant". Detta måste undersökas, vem bekostar detta med manuell lieslåtter. Kör tillbaka och parkerar bakom den mobila påbudsskylten.
Liemannen närmast tar sig tid att svara på frågor och berätta närmare om varför detta utförs. Det är Trafikverket som bekostar får jag veta. En enkelsidig rad med ekar planterades för ca 15 år sedan och efter detta har denna vägsträckas artrika dikesrenar skötts manuellt. Jag minns inte alla de blommor han nämnde som växer här men det är blad annat humleblomster, käringtand, johannesört, prästkragar, blåklockor.
Dikesrenarna slås första gången vid midsommartid. Växterna får ligga och torka och tas sedan bort för att den näring de bildar inte ska ligga kvar och utarma floran. Ängsblommor vill som bekant ha näringsfattigt för att trivas. Andra gången slås renarna i slutet av augusti/början av september. Även detta växtmaterial torkar på plats och fraktas sen bort. Att de höga, tjocka gräsen har minskat under tiden man har använt lie tycker slåttermannen sig se.
Vi pratade om redskapet. Här använde man sig av knacklieblad och som proffs hade männen tillverkat sina egna lieorv, ett par olika använde man. Orvet på bilden är extralångt eftersom det ska nå ner i dikets botten utan att man ska behöva kröka rygg, en ergonomisk arbetsställning är viktig.
Varje år slår man denna vägsträckas dikesrenar med lie samt ytterligare en ännu längre sträcka, även den i Värmland. Trafikverket bekostar.
Jag blir hejdundrande avundsjuk på värmlänningarna som har en hel statlig myndighet som värnar deras artrika flora. Finns någon sådan sträcka i norra Norrland?
*
Ja, inte finns den längs den nyligen upprustade milslånga sträckan av gamla Riks 13 genom bygden. Jag och min man brukar menande säga till varandra att Trafikverket har strösslat med gröna skyltar med "Artrik vägkant" , skyltar som de har för många av. Troligen vill de gjuta in någon slags känsla hos ortsborna att vi har vackra och värdefulla vägrenar. Utan att själv som myndighet mena något allvar och arbeta för detta.
Självfallet inser jag att det är få sträckor så högt värderade att de ska slås med lie bekostat av Trafikverket. Men jag tycker det är hånfullt mot oss ortsbor att sätta upp skyltar med "Artrik vägkant" där artrik flora med ängsblommor saknas. Älggräs, lokor, åkerfräken räknas inte hit. Inte heller den vackra renfanan.
Det sägs att landets vägrenar framöver kommer att blomma i vitt - höga älggräs och hundkäx tar över ängsblommornas biotoper.
