Uppställning framför gästgiveriet år 1908.
Denna byggnad där grannbyns gästgiveri inhystes, byggdes år 1900 enligt hembygdsboken. Innan dess låg gästgiveriet i en gård längre norrut längs Kustlandsvägen/Riks13, där Sjöbergs nu bor. Ni från bygden vet var det är. Vid gästgiveriet skulle finnas fyra hästar för att hålla det skjutshåll som krävdes. Om hästar inte kunde hållas av gästgivaren själv kontrakterades andra bönders hästar. Ett visst statsbidrag utgick till gästgivarna.
Det var min farmorsmorfarsfar, vars häst blev skadad, som stämde prästerna som körde så vårdslöst. Domen innebar att prästen med lägst rang dömdes att betala Etthundra Kronor Riksdaler Riksgälds Sedlar till min fmmff. Vittnen fanns till händelsen och även de tilldömdes ersättning. Det är intressant läsning som visar liv och värderingar då.
Det här är geschevarr Per Anton Bäcklund, gästgivare åren 1850-1893.
I höst revs den ena av "flygelbyggnaderna" som gjorde att det bildades en kringbyggd gård. Gästgiveribyggnaden från 1900 syns bakom buskar. Undrar just om det fanns rivningslov? Hade rivningen kontrollerats gentemot PBL
(se nedan).
Där borta brinner de bortforslade resterna av det gamla huset. Gaveln på den rödmålade gästgiveribyggnaden skymtar.
Nästa gästgiveri söderut låg i Godmersta. Där tjent min farfarsmor piga som ung. Berättelsen förtäljer att hon icke trivdes där utan längtade hem. Norrut är Levar hotell ett gästgiveri med långa anor. Det existerar fortfarande som restaurang med övernattningsmöjligheter. Hela systemet med hållskjutser var i fungerande skick då Kustlandsvägen var livsnerven genom bygden. Det var långt innan Riks13 från 1942 och E4, som invigdes 1962, var påtänkta. Då tågtrafik och bilism blev dagligvara försvann behovet av gästgiverier.
PBL
Plan- och bygglagen reglerar kommunens hantering av planer och lovgivning. Byggnader och hela bebyggelsemiljöer kan skyddas genom bestämmelser i detaljplan eller i sk. områdesbestämmelser. Byggnader hanteras enligt:
PBL 3 kap. 1 § - Hänsynskrav
Byggnader skall placeras och utformas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- eller landskapsbilden och till natur- och kulturvärdena på platsen. Byggnader skall ha en yttre form och färg som är estetiskt tilltalande, lämplig för byggnaderna som sådana och som ger en god helhetetsverkan.
PBL 3 kap. 10 § - Varsamhetskrav
Ändringar av en byggnad skall utföras varsamt så att byggnadens karaktärsdrag beaktas och dess byggnadstekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden tas till vara.
PBL 3 kap. 12 § - Förvanskningsförbud gäller värdefulla byggnader
Byggnader, som är särskilt värdefulla från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt, eller som ingår i ett bebyggelseområde av denna karaktär, får inte förvanskas.
Byggnader som ingår i en värdefull kulturmiljö och som bidrar till kulturmiljöns karaktär och kvalitet regleras av PBL 3:12.
..
.
Kanske har även andra bloggare åsikter om gästgiveri, tingsrättsdom 1840, hållskjuts, hästskjuts, rivning, Plan- och bygglagen 3:12, hänsynskrav, varsamhetskrav, förvanskningsförbud
Hej Viola!
SvaraRaderaJag har blivit så slarvig med att läsa bloggar men inser genast hur dumt det är, nu när jag läser ikapp på din sida. Blir förvånad över det du skriver om gästgiveri i Godmersta. Jag är ju själv från Öden och trodde att jag hade lite koll på läget, men det här har jag aldrig hört talas om tidigare. Måste jag undersöka närmare... Enda spännande jag har att förmedla om Godmersta är "Stacksto" som låg vid gamla Öbergs hemman, nu mitt under Botniabanans banvall. Där lär sista halshuggningen ha ägt rum på tidigt 1700-tal. Kan det vara möjligt?! Det var min farfar född 1901 som berättade detta - kanske som en skröna för mig som var liten och nyfiken på allt som var gammalt. Och nog levererade han allt!
Anki, jag ska dit och fotografera en vacker dag. Huset är stort, rött och ligger nära gamla Kustlansvägen öster om E4.
SvaraRaderaAvrättningsplatsen har jag aldrig hröt talas om, kanske för attd et fanns en på närmare håll, i Levar, även den under banvallen: http://morfarshus.blogspot.com/2010/04/autenticitet-akthet.html
Jag tycker det verkar tidigt att ha slutat med avrättning på tidigt 1700-tal, kanske fortsatte man med hängning eller så flyttades avrättningsplatsen. Din farfar var nog inte ute i ogjort väder!
Här är ytterligare en bloggare som skriver initierat om gamla avrättningsplatser: http://www.scribo.se/vaksala-harads-avrattningsplatser
Och du Öden - ni har så vackra namn i den hemtrakt! Där passerar jag rätt ofta, ibland tar jag enavstickare från Grundunda och norrut längs gamla Riks13. För att hålla koll på bygden :-)