30 september 2015

Tjocka släkten


Det här sättet att ordna sin släkt tilltalar mig mycket. Jag skulle vara själaglad om uppsättningen var min egen. Jag samlar på mig ovala träramar med konvext glas när jag finner något. För framtiden.

Förr var detta vanligt, nu inte alls. Hur många sådana här väggar har jag inte sett som barn vid besök hos släkt och vänner, grannar och bekanta.

Visst är det tilltalande att ha ansikten på anfäderna lättillgängliga, inte instoppade digitalt i ett släktforskningsprogram?
.
.

8 kommentarer:

  1. Några har jag, men inte så många, både på väggen och stående på en byrå.
    Just nu funderar jag på vad som blir av dem, efter mig.
    Margaretha

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, vad kan man veta. Ingen ung släkting som är förtjust i gamla ting? Ser hur inredningssaliga unga kvinnor köper visitkort av okända för att pryda sitt hem med. Hur mycket roligare och intressantare är det inte att veta vilka som är avbildade...

      Radera
  2. På en smal yta mellan två dörrar i mitt vardagsrum hänger många ovala ramar med gamla släktingar. Jag tycker så mycket om den lilla väggbitens foton. De pryder verkligen sin plats. Och jag vet vilka alla är på bilderna - mina kära från förra och förrförra seklet. Tanken svindlar.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Fint!
      Och du har väl med blyerts skrivit på baksidan av kortet vilken det föreställer, allt för framtidens människors gagn :-)

      Radera
    2. Appselutt! :) Mycket viktigt att veta vem/vad foton visar.
      Då och då händer det ju faktiskt att man kan få en vettig tanke i huvudet och en av gångerna detta hände "placerade" jag mamma och mig på var sida köksbordet med stora foto-kartongen mellan oss och så gjorde vi anteckningar på baksidan av vartenda kort.
      Jag övertalade också mamma att tala in några av sina barndomsminnen på ett kassettband. Det bandet är guld värt.

      Radera
  3. Faktisk är det ju historien i en själv som hänger där på väggen -
    jag har inget på väggen, men en del bilder svart vita som finns för att läggas i ordning och att dokumentera för efterkommande. Jag har inte lyckas skapa intresse nog än - men en stor broderad väggbonad - ett norskt åkle, klostersöm på stramalj som min farmor gjort har gett båda mina barnbarn och mig flera stunder om vem hon var och hur hon gjorde de där, hon gjorde ju flertalet! Kuddar likaså. Målade hon också frågade 9 åringen Lille Man här om dagen? (Jag målar ju)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hoppas du lyckas skapa intresse, det sägs ibland att varannan generation är intresserad av sina anfäder.

      Radera

Hej alla ni knapptryckare som hittat hit och vill kommentera - ni ska veta att jag tycker om uppfriskande och konstruktiva kommentarer...

Om du inte har en egen blogg eller en g-mailadress, klicka i Anonym så kan du skriva en rad ändå. Men skriv ditt namn i kommentaren :-)

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...
Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...