***
Det tog mycken tid att få fram alla uppgifter ur husförhörslängder, födelse- och dopböcker samt död- och begravningböcker när det gäller den familj som brukade hemmanet numro 1 under 1700-talets andra hälft. Jag ville kontrollera alla uppgifter som jag fått på annat sätt genom att gå till källmaterialet. Att sedan förstå hur livet på gården, i byn, i socknen, i landet tedde sig är näst intill omöjligt förutom glimtvis. Men med en sammanställning av antalet barnafödslar och antalet begravningar av spädbarn som skedde inom familjen inser man barnadödlighetens dilemma och hur barn var viktiga som pensionsförsäkring, de skulle försörja föräldrarna på deras ålderdom.
Bondeparet Isac Pärsson och Kerstin ( eller Christina/Stina) Mattsdotter fick 19 barn:
Elisabet 1755-1756
Helena
1757-1803
Per
1758-1763
Elisabet
1759-1759
Matts/Mattias
1760-1836
Anna
1761-1761
tvilling
med
Christina
1761-1761
Isak
1762-1763
Per
1763-1763
Jonas
1764-1765
Johan
1765-1765
Christina
1767-1830
Isak
1768-1768
Per
1770-1770
Anna Brita
1772-1811
Östen
1774-1774
Per
1775-1775
Isak
1779-1827
Jacob
1782-1862
De sex barn som är markerade med fet stil nådde vuxen ålder.
Barnbegravningar inom familjen Pärsson:
Begravning
18 juli 1756:
Elisabet
föddes 2/10 1755 och dog 7/7 1756. Ålder 1 år, 10 månader.
Begravning
22 juli 1759:
Elisabet
30/3 1759 och dog 5/7 1759. Ålder 3 månader gammal.
Båda
tvillingflickorna begravdes den 12 juli 1761:
Anna
11/6 1761 och dog 30/6 1761. Ålder 19 dagar gammal.
Christina
11/6 1761 och dog 7/7 1761. Ålder 26 dagar gammal.
Begravning
4 april 1763:
Per
8/4 1758 och dog 22/3 1763. Ålder 4 år, 11 månader.
Begravning
16 juni 1763:
Isak
7/8 1762 och dog 8/1 1763. Ålder 5 månader.
Begravning
13 september 1763:
Per
1/9 1763 och dog 11/9 1763. Ålder 1 månad.
Begravning
20 januari 1765:
Jonas
4/10 1764 och dog 12/1 1765. Ålder 3 månader.
Begravning
15 december 1765:
Johan
7/11 1765 och dog 30/11 1765. Ålder en knapp månad gammal.
Begravning
2 oktober 1768:
Isak
12/6 1768 och dog 29/11 1768. Ålder 3 månader.
Begravning
11 november 1770:
Per
6/9 1770 och dog 31/10 1770. Ålder knappt 2 månader.
Begravning
31 juli 1774:
Östen
22/1 1774 och dog 25/7 1774. Ålder 6 månader.
Begravning
12 mars 1775:
Per
16/2 1775 och dog 1/3 1775. Ålder 1 månad.
Dödsorsakerna var "magsjuka, magont, uppkastning, okänd barnsjukdom" mm. År 1763 hade man begravning 4 april, 16 juni och 13 september. Per, som begravdes i april var 4 år, nästan 5, och kanske en söt och ivrigt nyfiken liten pojke. Men flertalet av de barn som dog hade inte fyllt ett år.
De barn som nådde vuxen ålder dog i följande ordning:
Dödsorsakerna var "magsjuka, magont, uppkastning, okänd barnsjukdom" mm. År 1763 hade man begravning 4 april, 16 juni och 13 september. Per, som begravdes i april var 4 år, nästan 5, och kanske en söt och ivrigt nyfiken liten pojke. Men flertalet av de barn som dog hade inte fyllt ett år.
Helena
26/1 1757-1803. Ålder 46 år.
Anna Brita
21/4 1772-17/4 1811. Ålder 39 år.
Isak
29/1 1779-1827. Ålder 48 år.
Christina
9/6 1767-1830. Ålder 63 år.
Matts/Mattias
23/4 1760-1836. Ålder 76 år.
Jacob
3/6 1782-15/7 1862. Ålder 80 år.
Föräldrarna Isak och Kerstin blev 55 respektive 76 år gamla. Det var sönerna Matts (28 år), Isak (9 år) och Jacob (6 år) som ärvde hemmanet; Matts 1/2 och de andra två 1/4 vardera. År 1800 sålde Isak sin fjärdedel till Jacob. Bröderna Matts/Mattias och Jacob kom att äga var sin halva av hemmanet numro 1. Modern Kerstin bodde med den äldste sonen Mattias familj. Jacob gifte sig 1804 med Ulrika från Rickleå och de kom att bli min morfarsmormorsfar och mfmmm.
.
.
.
Släktforskning är intressant! Det går att fördjupa sig på mycket inom detta område.
SvaraRaderaFörr fanns det en namnsed som var mycket starkt förankrad under hela 1600-1700 talet och en bit in på 1800-talet.
Den här namnseden grundade sig på en gammal själavandringslära. Alltså den dödes själ kunde gå vidare när ett nyfött barn gavs hans/hennes namn. Det var också viktigt att namnet efter ett barn som dött gavs till nästa syskon av samma kön annars skulle själavandringen ha brutits.
Du har ju några namn som getts till flera barn.
Dessa barn som dog så tidigt hade sällan en egen grav utan begravdes tillsammans med någon som dött samtidigt. De behövde inte ens vara släkt för att hamna i samma kista.
Även jag har släktforskat en del och man förundras ju över hur ens förfäder levt och bott. Dessutom kan det ju finnas lite som gått i arv på både gott och ont :-)
Caroline C
Jaha, själavandring ingick som en del i livet parallellt med den kristna läran. Intressant. Jag har sett hur skrock och folktro blandats med kristna värderingar när jag var barn. Det här med begravningar inser man ju att man ville förenkla. Huvudsaken var att barnet var döpt.
RaderaAtt uppleva en dag hör i byn på 1700-alets slut skulle vara hur intressant som helst!
Hej Viola och god fortsättning på det nya året! tack för hälsningen hos mig. Jag läser ditt inlägg har och utbrister för mig själv;tänk hur det var att leva så. Här fanns inge utrymme för sorg och sorgearbete, det dagliga tog vid direkt och fler skulle ha födan. Gravid hela tiden nästan. Med stor respekt för blir mina tankar!Du är en stjärna som letar fram och på så vis bevarar och lägger fram.
SvaraRaderaNu till nästa inlägg bakom :-)
God fortsättning Tove!
RaderaLivet var nog arbetsamt och ytterst påtagligt, lite tid till privat mental depression. Man behövdes som arbetskraft för att få den levande familjen att fungera och gå vidare.