Avfasade hörn

Många av byggnaderna med kommersiellt innehåll från åren kring förra sekelskiftet hade ingång till affärslokalen/caféet på hörnet. Det gäller inte enbart dära Vall´n men det är därifrån bilderna här nedan kommer. Än finns några avfasade hushörn kvar.

Korsningen Nygatan x Kyrkogatan. Till vänster syns det som var Lindmarks bokhandel då jag var barn.

Min första rumsupplevelse av gator i rutnätssystem skedde just i detta hörn tillsammans med morfar. Då var jag sisådär 5. Det var så annorlunda att gå runt ett kvarter jämfört med att röra sig bland de organiskt placerade husen i hembyn och ännu mer eljest än att vandra i skogen.

 

Huset har sedan vykortet togs byggs på uppåt och hörnet har byggts ut i rät vinkel men den snedställda entrén finns kvar på bottenvåningen.

Här har vi samma korsning fotograferad lite längre nerifrån backen. Diagonalt över gatan finns det välbevarade huset som tidigare inrymde Sandströms Sport.

Här ser man det avkapade hörnet. Jag vet inte vilken affärslokal som låg här före sportbutiken. Vallen är ju inte min egentliga hembygd så jag har inte fördjupat mig så mycket i hur samhället såg ut långt tillbaka förutom det jag sett på gamla vykort.

Här är det lilla fina huset i absoluta centrum. En banklokal har byggts till, det är den nyare låga inklämda delen med taksarg till höger. Före detta Lindmarks bokhandel ses till höger.

Alldeles nyss har jag förstått att denna byggnad en gång var Turisthotellet. Vi befinner oss mitt emot före detta Wäringstams ekipering (nu igenbommat) och Konsum.

Under min tid på jorden var det en ingång på hörnet till Mattsons herrekipering och senare en kort tid till en blomsterhandel. Nu är affärsverksamheten borta och bostäder har byggts även på bottenvåningen. Det är samma utveckling över hela västerlandet. Centralisering sker även av handeln, stormarknader och köpcentra lockar många med bil.

Turisthotellet då. Volymen är densamma men alla vackra fönster är idag utbytta till mindre storlek :-(  Taket har fortfarande falsad plåt även om det numera är bandplåt, inte skivtäckning.

En av lägenheterna har fått en balkongdörr med uteplats :-)

På detta vykort, taget från klockstapeln kan jag tro, ser man att den ljusa byggnaden längst till höger har ingång på hörnet. Så här ser det ut nu för tiden, bottenvåningens snedskurna hörn är borta.

Foto härifrån.

En byggnad som jag inte kan hitta ett eget foto på är tidigare färghandeln på Storgatan. Som jag minns fanns det två färghandlare då jag var liten. På båda kunde man förutom färg med tillbehör samt kosmetik bland annat köpa dilutin och paraffinolja på lös vikt i medhavda glasflaskor. Det var tider det! Det luktade gott i de där butikerna. Här på hörnet finns ingången kvar. Jodå. Numera leder den till PRO:s lokal. Och tadam, de fina korspostfönstren finns kvar!

Vad är det som ger ett samhället dess karaktär, vad är värdefullt att bevara, vad kan undvaras? En stadsbildsanalys av centralorten skulle kunna reda ut det. Kyrkovallen skulle må bra av att ha ett enhetligare uttryck, en harmonisk helhet som attraherar och gör att besökare stannar till, ja kanske till och med stannar kvar. Idag är det är en spretig ort som visas upp när man rör sig här. "Du är förstörd av ditt yrke" hör jag invånare viskar. Inte alls, jag bryr mig och tänker på människors välbefinnande, för allas bästa. En orts upplevelse och planering är viktig för människors trivsel. Och om jag inte skulle bry mig om vad som händer dära Vall´n eller i hembyn skulle jag väl blogga om något annat, eller hur?

Så sent som 1951 togs idén med entré på hörnet upp i en mycket centralt placerad byggnad. Alla ni kommuninvånare som jag vet läser min blogg - tänk efter om ni vet vilket hus som jag menar...
.
.