Skräddarsytt

När jag var barn fanns en skräddare i grannbyn Mo på andra sidan älven. Salve Holmberg hette han och jag minns hans profil sittande i skräddarställning på ett stort bord i rummet innanför butiken. Dörren till butiken stod öppen och jag såg dagsljuset som föll på den sömnad han hade på gång när jag följde mamma på något ärende dit. Bakom affärsdisken med sybehör stod hans fru. Jag minns inte, men förmodar, att man hade ändringsskrädderi men även kunde måttbeställa herrkläder. Med stor förvåning inser jag att jag upplevt en gången tid på ganska nära håll.

Salve Holmberg har jag ingen bild på. Det här är skräddarmästare Agne Wideheim Malmö 1993.  
Foto: Jonn Leffmann. Bild härifrån.

Någon yrkessömmerska minns jag inte, där hade konfektionsindustrin helt och hållet gjort intåg. Men måttbeställda stickade tröjor brukade jag få. Då cyklade mamma och jag till fru Gren dära Runnvik som tog mått på mig och vi tittade på garnnystan i en mängd olika färger och jag fick säga vad jag tyckte om. Knappar skulle också väljas. Efter några dagar var koftan, som stickades på stickmaskin, färdig att hämta.

Mamma, som hade arbetat som sömmerska, var glad i tyger. Hon gick som lärling hos fru Sjöberg dära Vall´n och mindes hennes rörelser då hon hanterade tygpacken och hur de två, när nya tygpacken anlände, kunde sitta och fundera över om de skulle sy sig nya kläder. På den tiden fanns tre tygaffärer dära Vall´n: Sjöbergs, Mattssons och Strömbergs fick jag berättat för mig. Fru Sjöberg klippte till utan mönster, hon var en oerhört skicklig sömmerska. Fru Mattsson var bra på att visa vilka tyger hon hade, hon var bra på att sälja in -  det är inte alla förunnat.

När jag läser hur journalisten Ester Blenda Nordström (1891-1948) beskrev den sibiriske handelsmannen Trifan Ivanovitj lägga fram tyger på disken i sin bod förstår och känner jag igen hur det måste ha varit i de där textilaffärerna, särskilt hos Mattssons:

"nöp ihop det med ena handen, ordnade det i förföriska veck, höll upp det och betraktade det med hänförd blick och huvudet på sned, skakade det lite ibland så att fallet skulle bli ännu mer oemotståndligt"

Och tro mig eller ej men nu har hembyn fått en sömmerska som startat syateljé. Tummen upp för det!
.
.