2 oktober 2018

Kompetens och förebilder

På lokaltidningen VK:s insändarsida fann jag insändare om hemkommunen förra våren. De var alla tre välskrivna och med tänkvärt innehåll! Insändarna var av så god kvalitet att jag sparat ner dem, de berör en viktig fråga. Det är sådana frågor jag mer än gärna skulle diskutera med mina bekanta i byn men gensvar saknas. Små kommuner i glesbygd har svårt att hävda sig och få kompetent personal till sina egna verksamhetsområden. Tyvärr lockar en kommun med stad och högre utbildningsnivå mera för många unga och även medelålders i karriären. Hur ska kommunen göra för att locka till sig kompetens som även utgör förebilder för unga? Kan en universitetsutbildad person som tar en tjänst i glesbygdens hemkommun göra en förändring? Då tänker jag på intellektuell nivå, inte pragmatisk.

Som jag ser det ger 3-4-5 års utbildning i en stad 5 mil från hemorten inte tillräckligt med nedbrytande av inlärda normer, vid ev. återflytt till byn finns samma tänkesätt och omgivande normer som innan och det innebär att den med högre utbildning inte vågar bryta de mönster som krävs för att förändring. Jantelagen är dessutom stark.

Det viktiga är att vara orädd för påtryckningar, att vara stark nog att våga säga sin egen mening, ha ett eget förhållningssätt, tro på rättvisa och inte ta parti för den starke därför att det är lättast. Det viktiga är att inse vilka normer som måste brytas. 3-5 år är alltför kort tid om avståndet till hembygden är 5 mil. Visst, man har man en stark anknytning till bygden och stannar därför lättare kvar på sin tjänst än den lika högutbildade som tar en tjänst och pendlar 10 mil dagligen tur och retur. Den personen stannar ofta kortare tid på sin tjänst såvida boendemiljön upplevs så positiv att flyttlasset går till den mindre kommunen. Det där är problem som en liten kommun har att lösa. Hur landsbygdskommunen ska gentrifieras.

Med mitt synsätt är tankeförändring/teoretisk fördjupning lika viktiga som pragmatisk förändring på ytan. Tanken/idén kommer före handlingen. Här i byn är praktiska förändringar med t ex grusade vägar (1000 poäng) viktigare än teoretisk kunskap om vad det t ex innebär att justera ett årsmötesprotokoll (0 poäng). Det handlar när man kokar ner det hela om vilken syn man har på människan, vilket människovärde som tillräknas enskilda individer (återkommer nog till ämnet framöver). För min egen del är praktisk och intellektuell kunskap jämbördiga.

Av nedanstående insändare på insändarsidan i VK står den sista reflektionen överst. De här insändarna har ovanligt mycket stuns och tydliga argument i sig.


2 kommentarer:

  1. Jag vet inte riktigt om jag hänger med. Små kommuner accepterar alltså i alltför hög grad alltför lågutbildad arbetskraft? Men gäller detta kommunala chefer inom olika verksamhetsområden? Eller gäller det generellt på hela arbetsmarknaden?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Detta är en superbt besvärlig fråga att ha svar på :-)

      Finns inte tillräckligt kvalificerade sökanden till en viss tjänst så endera tillsätts den inte eller så väljs en av de underkvalificerade till tjänsten. Antingen eller.
      Verksamhetschefer i min hemkommun har ofta bott i en annan kommun (stad) och pendlat. På grund av dåligt arbetsklimat eller besvär vid pendling har vederbörande slutat efter en inte alltför lång tid. (Här i kommunen har t ex kommunchefer och rektorer bytts otroligt ofta de senaste 15 åren så jag syftar delvis på arbetsmarknaden här.)

      Välutbildade oftare stannar kvar på utbildningsorten (stad) än flyttar tillbaka till en liten ort i glesbygd där det är svårt att få en tjänst som motsvarar den utbildningsnivå personen har. Att göra karriär inom sitt yrke är lättare där fler valmöjligheter finns. Ett sätt att öka små kommuners attraktionskraft är att ge en "morot" till de som flyttar tillbaka efter utbildningen för att de ska vilja ställa upp med sin kunskap, bilda familj och ge ett ökat skatteunderlag.

      Att det är viktigt för ungdomar med förebilder är ingen hemlighet. Barn från studieovana hem väljer inte så ofta att studera eftergymnasialt bland annat för att det i deras sociala krets inte finns människor med högre utbildning. Sådana undersökningar nämns nu och då i medierna.

      Den här sidan tycker jag är ganska intressant att titta in på med alla dessa förbenade tabeller ;-) https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/utbildning-och-forskning/befolkningens-utbildning/befolkningens-utbildning/

      Radera

Tyck till om du vill...