Minns ni de här skönheterna? Virvateller hängde i fönstren över radiatorerna och snurrade av värmen då jag var liten. Jag köpte förpackningar med två stycken för länge sedan - en röd/silver och en guld/silver. Min förtjusning vet inga gränser ;-)
Jag har blivit förtjust i fjärilsamaryllisar så därför beställde jag två lökar på nätet. De största amaryllislökar jag sett kom som svar på beställningen. Sen är det en fråga om när de ska blomma - till jul som detta år firades i Sörmland eller i januari i morfars hus.
Det är ju inte helt lätt att frakta blommande amaryllisar på långa stjälkar många mil i bil med många minusgrader ute men det lyckades. De frös inte och slog inte i taket :-) Det är först efter ankomsten hit som jag kapade loss stjälkarna från löken. Limegröna Evergreen är nästan självlysande i den lågt stående solen. Den andra fjärilsamaryllisen, La Paz, kommer att slå ut senare. Glädjen över amaryllisarna kommer på så sätt att vara länge.
En dag med strålande vintersol med snö...
Två äldre ekonomibyggnader - en rökbastu närmast och en hölada lite längre bort. Båda timrade med virke från morfarsfars skog och båda har blivit väl omhändertagna.
Back in reality!
Över det vackert vintriga landskapet sänker sig den blå timmen. Och mitt fina secondhandfynd sluter upp innanför fönstret där innerbågarna nu håller kylan borta.
En korg med vindruvor tillverkade av färgad vax, textil och trä inköpt i Neapel på Via San Gregorio Armeno.. Längd ungefär 10 cm.
Några av de tillbehör som tillhör en italiensk julkrubba handlar om liv och kommers i en liten italiensk stad från förr. Hus finns i olika skalor, så även även frukter, korgar, dricksfontäner i form av lejonmaskaroner och halvfärdiga mänskofigurer dvs. stommar av ståltråd lindade med linfibrer och snören, händer, ben och huvuden av terrakotta. Även många gjutna figuriner av terrakotta finns att köpa. Och till detta den heliga familjen.
Materialen som används är bland annat vax, terracotta, trä, plast, kartong, textil, metall, kork, bast, mossa, sand, färg.
Kastanjerostare (metall, keramik, färg)
Torkad skinka (vax)
Grönsaksutbud (keramik, bastsnören
Meloner - här inköpt i mängd (keramik, bastsnören)
Apelsiner 1/2 kg (keramik, papper)
Balansvåg, besman, av kapsyl, tunn spjällkedja och ståltråd.
Bröd (keramik och textil)
Höna med ägg (keramik, färg)
Den minsta skalan av hus (kork, kartong, färg, mossa, sand)
Taktegel av munk-nunnetyp (terrakotta)
Pastaförsäljande pojke (terrakotta - att eventuellt målas)
Jesusbarnet och krubban. Den i särklass billigaste masstillverkade och fulaste julkrubbsdetaljen - 1 SEK (plast, ska separeras så barnet hamnar i krubban).
* * *
Julkrubbor byggs uppinte bara i kyrkor utan lite varstans. Den mest fascinerande och idérika "profana" krubba jag sett fanns utomhus hos en däckfirma/bilfirma utanför porten vid Piazza del
Popolo i Rom.
Här finns min beskrivning av krubban i S Maria in Via Lata att läsa (varje år byggs en ny julkrubbsmiljö upp):
Ett dygn beskrivs från åskvädersdag till klar natt. Det är några minuters fantastisk fint sceneri som konstant börjar om. Byggnaderna är knappt en meter höga och börjar i brösthöjd.
Regn, blixtar, lysande gaslampor med flämtande lågor. Början av regnet är försiktigt sedan vräker det ner (och det är riktigt vatten). Försäljare av rostade kastanjer finns med likaså brasa och springbrunn/ dricksfontän, kläder på tork på linor, två kvinnor under ett paraply, affischer på väggen (jag tänker på Pompeji). Grårosa regnhimmel, vackert, vacker blå natthimmel med några få starka stjärnor (som blir starkare efter ett tag) och molnslöjor som drar förbi. Himlens färger speglar sig i fönsterytor.
Den uppbyggda miljön har en enorm djupverkan.
Födelsen tilldrar sig till höger utanför "målningen", avskärmad från gatan medelst staket. Maria med alldeles för stelt ansikte, ej inlevelsefullt. Regnet börjar bortom staketet, födelsen befinner sig helt utanför händelserna på gatan. Efter Trettondagen ställdes vackert klädda tre konungar med sina tjänare upp - på väg till Jesusbarnet.
Detta är den mest fantastiska av krubborna i Rom. En akvarell av Roesler Franz hade blivit iscensatt och tredimensionellt uppbyggd enligt målningen Corridoi di Borgo inser jag vid andra besöket.
Molto bello! Bellissimo!!
* * *
S. Pantaleo
Jättefin krubba, förhållandevis liten, men med
djupskapande rumslighet. Något av tittskåpsteater. Liggande, trött Maria
ser på sin nyfödde son. Josef står hukande intill.
Bakom är det
gatuliv, gallergrind, stork på taket, tvätt på tork, mycket judiskt
folkliv då platsen för krubban är förlagd till Betlehem vilket syns på
byggnader och klädsel.
Mycket fint!
Spanska julkrubbvännerna i
Madrid hade arrangerat och krubbfigurernas skapare står nämnd vid namn
på litet plakat bredvid. Juste info!
Chiesa di Gesú e Maria
Fin krubba, bearbetad. Figurer lika stora som i min egen krubba i Sverige. Blå bakgrund som i så många andra kyrkor.
Månen, som är halv, och stjärnor tindrar ibland, sen blir det ljusare men fortfarande blått. På "natten" tänds det i fönstren i de bergsklättrande små oregelbundna husen. Ett stort brusande vattenfall har åstadkommits mellan två bergsbyar med hjälp av vadd som klistrats på en axel. Axeln roterar, vattenskummet forsar. I nedre delen av landskapet ligger segelfartyg i hamn med revade segel.
Fruktstånd täckta med markiser syns och intensiv handel pågår intill födelseplatsen dit de tre heliga kungarna har kommit.
* * *
Jag kan inte påstå att jag varit eller är särdeles intresserad av dockskåp. Men de italienska julkrubborna har jag fastnat för. Många har härligt suggestiva utomhusmiljöer som byggs upp för att vara till glädje för många under en knapp månad.
Den enklaste av kakelugnar - vit och rund.
Vi eldar i kamin, vedspisar och kakelugn. Det går åt så mindre el på så sätt. Vissa rum hålls svala genom att dörrar stängs när vi vill ha det så.
När jag lämnade stan för landsbygden insåg jag
att jag hade möjlighet att leva som man gjorde för ett par generationer
sedan - då farstun stod sval under vintern, sval som i ett skafferi så
att mat kunde förvaras där. Så ville jag också ha det. Vet ni hur gott
det doftar då äpplen förvaras i farstun? Ryms inte all kalasmat under
storhelgerna i kylskåpet ställs den ut i farstuskåpet under vintertid.
Det är inte alla förunnat att kunna leva så när centralvärme, öppna
planlösningar och andra tankesätt gör att man lever med samma temperatur
i husets samtliga rum. Jag älskar verkligen zoner med olika
temperaturer. Tittar man tillbaka till hur livet levdes fram till
1900-talets mitt lär man sig hur man lever miljövänligare. Allt det här
hade inte gått om jag inte levt med en människa som tidigare än jag
börjat leva sitt liv utifrån det här synsättet. Jag kan skatta mig
lycklig!
Stora springor mellan kakelplattor.
Kakelugnsfogar efter ett års eldning.
Kakelugnsfog för vit/ljus kakelugn är mycket enkel att blanda till själv. Det är minst lika lätt att själv fylla i fogarna.. Här är receptet jag använder:
2 dl krita
1 dl titandioxid
1 äggvita
mjölk
Ingredienserna rörs ihop så fogmassan får en relativt fast och grötig konsistens. Den ska vila minst 30 minuter så att kritan får svälla.
Kratsa först försiktigt ut lös fog med en matkniv. Arbeta försiktigt så glasyrens känsliga kanter inte skadas.
Med en gummispatel stryks massan ut i alla fogar. På snirkliga krön och gesimser är det lättare att ta fingrarna till hjälp. Efter fogningen tvättar man bort överskottet med en blöt svamp med rörelser diagonalt över fogarna. I stora fogar behövs ytterligare fogmassa eftersom det bildas sprickor i breda fogar då fogmassan torkar. Ny tvätt med blöt svamp. När fogarna torkat polerar man upp kaklet med en torr bomullstrasa – det blir ett slående fint resultat och man kan elda i kakelugnen direkt efter omfogningen. Allt detta är enkelt att utföra själv.
Kakelugnens princip med slingrande rökgång uppfanns av arkitekt Carl Johan Cronstedt (1709-1779) och general Fabian Wrede (1724-1795) på 1760-talet. Uppfinningen var åtta gånger effektivare än dåtidens värmekällor och vedbesparande. Det var nödvändigt då råvaran höll på att sina eftersom ved och träkol behövdes till de många järnbruken i landet. Stångjärn var en stor exportvara som gav landet inkomster. Hushållen värmde upp hus och lagade mat på kökets äril, den öppna härden, som liksom nutida öppna spisar, ger lite utbyte till rummen i form av värme.
Läs - En värmande eld
Ett dygn hinner passera under några minuter när den här julkrubban i en av Roms kyrkor, Santa Maria in Via Lata, iscensätts. Från gryende morgon - solig dag - blå kvällstimme till mörkaste natt har Associazione Nationale amici del presepe, Sezione di Roma skapat väldigt elegant. En ny miljö utförs varje år inför julhelgen.
Många
av Roms kyrkor använder inför julen något av koren till för att bygga upp en hel miljö med
julkrubba, en konstinstallation där landskapet
runt omkring ingår. En underbart fantasieggande katolsk tradition.
Motivet är detsamma med födelsen i krubban men arrangemangen runt om är olika. Dagsljuset förändras över dygnet (tar ca 4-5 minuter, dagsljuset mörknar och en störtskur med regn faller och sedan kommer aftonsolen fram, en bäck rinner genom ett landskap och på bron över bäcken står en pojke som precis fått en sprattlande glitterfisk på kroken (fisken rör sig då den ibland nuddar det strömmande, riktiga vattnet). Fantasin är outtömlig. De vise männen anländer alltid först till Trettondagshelgen. Då är det Befana-fest, den dag då alla barn får gåvor.
Julkrubbor i Rom och Neapel är de som jag numera finner mest intressanta. Museer för julkrubbor finns både i Rom och Neapel men museet i Neapel är bäst, mäktigast, störst och väl värt ett besök när på året man än befinner sig i denna sprudlande stad. I Neapel finns också gatan Via San Gregorio Armeno där julkrubbsfigurer i olika skalor och tillhörande attiraljer säljs året om men högtidligast är det att befinna sig där i december månad. Vid fyra tillfällen har jag lyckats vara där under den myllrande julmånaden och aldrig blivit besviken.
Italienarna är mästare på att bygga upp stämningsfulla julkrubbor.
Stallet har tre högt sittande glasfönster! med spröjsar!, torvtak? och en skorsten som det kommer rök ur, haha... Jag ville tydligen förbättra boendesituationen för det var ju kallt utomhus till jul här hos oss i norr. Att leva sig in hur livet tedde sig i Mellanöstern för sisådär 2000 år sen är inte lätt för ett litet barn i kalla Norden, varken då eller nu.
Jesusbarnet i krubban är avbildad rakt uppifrån, utom de två pinniga benen på krubban. Så roligt det var att finna den här barnteckningen hopvikt med en notering om att jag ritade julkrubban den 22 januari 1961.
Så här ser krubban och dess figuriner ut i verkligheten:
Att teckningarna finns kvar är för mej lite otroligt. De var vikta och instoppade i en bok, tänk att jag hittade dem.
Ett barn är fött på denna dag,
så var Guds välbehag.
Det föddes av en jungfru skär,
Guds Son det barnet är.
Dock vilar du i ringhet klädd
på fattigdomens bädd.
Välkommen var, o Herre kär!
Vår gäst du vorden är.
Om världen ännu större var,
av guld och pärlor klar,
så vore den dock alltför klen
till säng åt dig allen.
Dock vilar du i ringhet klädd
på fattigdomens bädd.
Välkommen var, o Herre kär!
Vår gäst du vorden är.
Text: Martin Luther/Olaus Martini 1617 – bearbetad av Johan Olof Wallin 1817.
Förlag: Betty Dahlströms Bokhandel, Tel. No. 22
Foto: Albert Ohrlander
Konstförlaget FRAM, Stockholm.
Vykort ur samlingen. Då en grå stenkyrka.
