Visar inlägg som sorterats efter relevans för sökningen internationella kvinnodagen. Sortera efter datum Visa alla inlägg
Visar inlägg som sorterats efter relevans för sökningen internationella kvinnodagen. Sortera efter datum Visa alla inlägg

8 mars 2013

8 mars - Internationella kvinnodagen

Det starkaste minnet jag har av den internationella kvinnodagen har jag från Rom, långt från vår svenska kultur.

Det var något märkligt den 8 mars. Jag kom körande på min Ciao Piaggo och krockade nästan med en blomsterförsäljare i något gathörn då jag var på väg mot Trastevere. Därför att just den dagen står i nästan alla gathörn tillfälliga mimosaförsäljare.
Traditionen är den att italienska män ger sina kvinnliga arbetskamrater, fruar, sambor, fästmör en kvist mimosa den 8 mars. För en svenska var det lite ovanligt, att bli uppvaktad på den dag som firas för kvinnornas självständighet. Men så olika kan man se på kvinnors frigörelse i ett katolskt och ett protestantiskt land.
Jag bodde i och med kulturen det där året, kunde absolut inte ha det bättre, kanske var det det bästa året i mitt liv. Varje andetag innebar kulturellt flöde.

Vid entrétrappan låg en spolie, i detta fall en antik byggnadsrest i form av en jonisk marmorkolonn.
 
 
Här bakom den tegelbyggnad som Ivar Tengbom ritade i Villa Borghese, växer ett mimosaträd. Jag bodde i en liten lägenhet med balkong mot trädgården, doften av det blommande mimosaträdet sköljde in med mars månad.

Här hemma brukar jag ofta köpa en kvist mimosa till mej själv den 8 mars, ta in doften och njuta minnen med alla sinnen.

Så här skrev jag den 8 mars
.
.
Kanske har även andra bloggare åsikter om , , ,

8 mars 2015

Internationella kvinnodagen 8 mars

År 1858 kom en kunglig förordning som sa att en ogift kvinna som fyllt 25 år kunde anmäla till domstolen att hon ville bli myndig. Gifte hon sig blev hon dock omyndig igen. Prinsessan Eugénie (1830-1889), dotter till Oscar I och drottning Josefina, var en av de första kvinnorna i landet som ansökte om att bli myndigförklarad vilket även godkändes. Eugénie var ogift och sjuklig under hela sitt vuxna liv och ansåg att det gav henne möjlighet att leva ett självständigt liv! som tonsättare och konstnär.
Eugénie Charlotta Eugenia Augusta Amalia Albertina av huset Bernadotte

Min morfarsmors ogifta moster Ulrika, Smör-Ulla var troligen den första kvinnan som blev myndigförklarad här i byn. Det skedde 1862 efter att hennes far Jacob skrivit till häradsrätten och begärt hennes myndigförklarande.  Det var endast 4 år efter förordningens genomförande och "Ullis" var då 54 år gammal. Pappa Jacob dog samma år varvid Ulrika fritt kunde bestämma över de egendomar hon ärvde. Vilken förutseende far hon måste ha haft och vilken viljestark kvinna hon själv måste ha varit! Ulrikas mor Ulrika Christiansdotter dog tre år senare (1865), 84 år gammal - utan att vara myndig.

"Ullis" behövde ingen förmyndare vilket både ogifta och gifta kvinnor annars var tvingade att ha vid den här tiden. För gifta kvinnor var det mannen som var förmyndare, för änkor utsågs en manlig förmyndare snarast efter mannens död. Så var det för min morfarsfarmor Catharina Eskilsdotter som blev änka vid 34 års ålder. När hon två år senare gifte om sig krävdes förmyndarens tillstånd, en man i grannbyn.

Jag önskar jag hade ett fotografi av Ulrika. Jag har skannade bilder ur några fotoalbum där jag anar att hon finns med - men inget namn finns angivet på alla de porträtt som finns mellan pärmarna. Så hon förblir anonym till utseendet.

Några viktiga årtal i Sveriges kvinno- och jämställdhetshistoria.

"Vad duktig du är" kan jag som mogen kvinna få höra ibland vilket jag tycker är ganska pinsamt. Den som säger det ser mig som ”en duktig kicka” trots min ålder. Hen måste ha haft väldigt lågt ställda förväntningar på min kapacitet. Orden kan till och med innebära ett nedvärderande av den "berömmande" själv eftersom hen med all säkerhet kunde vara lika ”duktig” om hen försökt. Ty det handlar ofta inte om krångliga saker jag utfört - som jag ser det. Det säger något om att hen inte hade räknat med att jag skulle lyckas klara det jag nu gjorde. Är jag kanske onödigt kritisk?

Läs mer om komplimanger.

 
Jag köper en mimosakvist till mig själv inför internationella kvinnodagen.
En tradition jag tagit med mig från Italien.

.
Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

8 mars 2010

Internationella kvinnodagen 100 år

.
KVINNANS STÄLLNING I SVERIGE:
1846
Änkor, frånskilda eller ogifta kvinnor får tillåtelse att arbeta inom hantverk och viss handel.
1858
Ogift kvinna över 25 år kan få bli myndig efter domstolsbeslut. Gifter hon sig blir hon åter omyndig.
1859
Kvinnor får rätt att inneha vissa lägre lärartjänster.
1870
Kvinnor får rätt att ta studentexamen som privatister.
1873
Kvinnor får rätt att ta akademiska examina med några undantag (jur lic och teologi)
1901
Kvinnor får rätt till ledighet utan lön vid barnsbörd.
1919
Kvinnor får rösträtt och blir valbara.
1921
Första kvinnan i riksdagen, Kerstin Hesslgren.
Gift kvinna blir myndig vid 21 års ålder, mannen och kvinnan blir likställda i den nya giftermålsbalken.
1923
Kvinnor får rätt till statliga tjänster.
1927
Statliga läroverk öppnas för flickor.
1935
Lika folkpension för kvinnor och män införs.
1938
Preventivmedel tillåts.
1939
Staten förbjuds avskeda kvinnor på grund av havandeskap, förlossning eller giftermål.
1947
Lika lön för samma tjänst införs i staten.
Första kvinnan i regeringen, Karin Kock.
Barnbidraget införs.
1951
Kvinnan får bli förmyndare för sina egna barn vid makens frånfälle.
Kvinnan får behålla sitt svenska medborgarskap även om hon gifter sig med utländsk medborgare.
1958
Kvinnor får rätt att bli präster.
1971
Särbeskattning införs.
1974
Föräldraförsäkring införs som ger föräldrarna rätt att dela ledigheten vid barns födelse.
1975
Ny abortlag. Kvinnan bestämmer själv t.o.m. 12:e veckan.
1976
Förordning om jämställdhet på den statliga sektorn.
1979
Rätt till sex timmars arbetsdag för småbarnsföräldrar.
1980
Lag mot könsdiskriminering i arbetslivet införs.
(Här tog mina anteckningar slut, men lappen har jag sparat sen dess.)

Att sätta in mina anmödrar i ett samhälleligt skede är intressant. Ett försök till det var inlägget om morfarsmors moster Ulrika Jacobsdotter som blev myndigförklarad 1862, på begäran av fadern som dog samma år. Efter det kunde Ulrika disponera sin ärvda egendom efter eget huvud helt utan manlig förmyndare. Hon var 54 år och ogift då hon blev myndig. Min morfarsmor Klara var inte myndig då hon gifte sig vid 22 års ålder, inte heller mormor Alma var myndig då hon gifte sig 1918. Detsamma gäller farmorsmor Anna och farmor Olivia.

Internationella kvinnodagen firar 100 år idag, men först efter 1977 har den firats mera allmänt världen över. Då jag var ung och gick på gymnasiet var Grupp 8 hett och något som diskuterades. Jag var väl inte den i klassen som var den mest påstridiga feministen, men bland mina vänner hemmavid hörde jag inte till dem som hade man och barn som högsta önskan. Som tur var har man som ung rätt lite erfarenhet och en stor tro på sig själv - därför tordes jag välja en utbildning helt utan förebilder. Ordet feminist är numera ett så politiskt korrekt tillmäle, och har så många olika innehåll, att det nästa tappat sin mening. Feminismen har ändrat karaktär, en bra historisk förklaring gav Nina Björk 1996 i Under det rosa täcket.

I Italien har mimosaträden börjat blomma i början av mars. Där får kvinnorna en mimosakvist med små gula väldoftande blommor den 8 mars av sina män, pojkvänner, sina manliga arbetskamrater. I gathörnen står mängder av mimosaförsäljare. En fin gest som av mej som nordlig feminist först tolkades som en tillbakagång på kvinnokampens front men sen förstod jag det som en respekt för kvinnan utan baktanke, en annan kultur helt enkelt. Ibland knallar jag in på en blomsteraffär och köper en kvist till mej själv numera och det känns riktigt befriande, haha.

Generellt tycker jag mig se att ju mindre ort man kommer till, ju längre från det kulturella, politiska och adminsitrativa centrat, desto mer ser den patriarkaliska makten ut att behålla sitt grepp om människorna. Byn med morfars hus är ett typiskt exempel. Detta till trots gillar jag min hembygd...

 Den här ballerinan har jag för länge sen skannat från en tidning men antecknade inte fotografens namn. Jag gillar bilden och tycker den kan platsa i det här inlägget...
Läs även andra bloggares åsikter om , ,

8 mars 2012

Internationella kvinnodagen den 8 mars


 Åtta äldre kvinnotidskrifter finns numera tillgängliga på nätet.
  • Tidskrift för hemmet   1859-1885
  • Dagny   1886-1913
  • Framåt    1886-1889
  • Hertha   1914-1935
  • Rösträtt för kvinnor   1912-1919
  • Idun   1887-1912
  • Morgonbris    1904-1936
  • Tidevarvet    1923-1936
De finns att läsa och ladda ner HÄR.

Tidskrift för hemmet var Nordens första kvinnotidskrift. Den var språkrör för den oorganiserade borgerliga kvinnorörelsen. Med redaktören Sophie Adlersparre fick den tidens kvinnofrågor sitt utlopp här. Tidskriften stor på religiös grund och samförstånd mellan könen var idealet. Detta kände inte jag till tidigare. Gjorde du?

Det är Kvinnsam, ett nationellt bibliotek för genusforskning vid Götborgs universitetsbibliotek som sett till att du enkelt kan nå dem. Lite historik om kvinnopressens framväxt i Europa kan man också läsa om här samt biografier och lästips.

Min morfarsmormors ogifta syster Ulrika, Smör-Ulla kallad, myndigförklarades vid 54 års ålder efter att hennes far Jacob skrivit till häradsrätten och begärt hennes myndigförklarande. Det var år 1862 och pappa Jacob dog samma år varvid Ulrika fritt kunde bestämma över sina markegendomar. Hon behövde ingen förmyndare vilket både ogifta och gifta kvinnor vanligtvis behövde vid den tiden. Vilken förutseende far hon måste ha haft och vilken viljestark kvinna hon själv måste ha varit!

Har skrivit mer om internationella kvinnordagen och om kvinnans myndighetsålder.
.
.
Kanske har även andra bloggare åsikter om , , , ,

9 mars 2015

Lutfisken med Carl och Elsa

En del funderingar har jag haft om teckningen med Carl och Elsa ur Lutfisken årgång 1937. Genom att söka på internet fick jag lite fakta bakom bilden där en kvinna lämnar sin frihet för en gyllene bur. Tänkte bilden kunde passa så här omkring internationella kvinnodagen, teckningen visar en motsats till kvinnors och mäns jämställdhet.

https://lh3.googleusercontent.com/-pSvck4Ne-5M/VPR_sI3CWBI/AAAAAAAALOA/XL6qg7ggycE/s700/Carl%2520och%2520Elsa%2520ur%2520Lutfisk%25201937-700%2520dpi-web.jpg
Klickbar bild.
 Livet på en pinne för en krona.
Carl och Elsa
var
 Carl Bernadotte junior och Elsa von Rosen.

Prins Carl var sju år yngre än Elsa då han gifte sig för första gången 1937 och hon för andra gången. Då Elsa von Rosen inte var av furstlig börd, miste Carl sin svenska prinstitel och ställning i tronföljden. Dottern Madeleine föddes 1938. Äktenskapet slutade med skilsmässa 1951. Elsa von Rosen återtog då sitt flicknamn.  Elsa dog 1991, Carl 2003.

.
.
Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

8 mars 2022

Fogelstadgruppen - internationella kvinnodagen

Den 25 maj 2019 nyinvigdes en utställning om Fogelstadgruppen och Kvinnliga medborgarskolan. Utställningen finns i det gamla mejeriet vid godset Fogelstad i Julita utanför Katrineholm. Invigningstalade gjorde Birgitta Dahl och det skedde 100 år + 1 dag efter att beslutet om kvinnlig rösträtt antogs av Sveriges riksdag. Här är några foton jag tog under invigningen:

Fem kvinnor valdes in till 1922 års riksdag, bland dem Kerstin Hesselgren och Elisabeth Tamm. Båda tillhörde det Frisinnade partiet. På våren 1922, efter någon månads riksdagserfarenhet träffades de båda tillsammans med läkaren Ada Nilsson, pedagogen Honorine Hermelin och journalisten och författaren Elin Wägner på Fogelstad. "Om det skall märkas att kvinnorna kommit in i samhällslivet, måste de bli många och kunniga", sa Elisabeth Tamm som bjudit in dessa fyra kvinnor. Så föddes tanken på att starta en kvinnlig medborgarskola på Fogelstad, Elisabeth Tamms gods i Julita. Text härifrån

Birgitta Dahl, som bland annat arbetat för kvinnans rättigheter, höll invigningstal i den nyöppnade permanentutställningen.

Kvinnliga medborgarskolan höll treveckorskurser för kvinnor ur olika samhällsklasser. I undervisningen ingick rollspel i den påhittade kommunen "Komtemåtta" allt för att lära ut mötes- och argumentationsteknik till kvinnorna. Det skulle behövas än idag. Skolans rektor var Honorine Hermelin (1886 - 1977).

Här syns kvinnor i rollspel vid Kvinnliga Medborgarskolan. Roligt tror jag att de hade. Skolan var verksam 1925-1954. Några av de mer namnkunniga deltagarana genom åren var Moa Martinsson och Siri Derkert. Den senare har förevigat Fogelstadgruppen på Östermalmstorgs tunnelbaneperrong.

1921 valdes de första kvinnorna in i riksdagen. Först hundra år senare, 2021, valdes Sveriges första kvinnliga statsminister fram. Och än finns mer att göra för jämställdheten, kanske främst på små orter - därför behövs Internationella kvinnodagen den 8 mars.

Läsvärt om Fogelstadgruppen är Kvinnor på gränsen till genombrott av Ulrika Knutson, utgiven 2004.

7 mars 2015

En kvinnlig parafras

Det här är en välkänd teckning utförd av Leonardo da Vinci som på 1400-talet avbildade den vitruvianske mannen. Manskroppen med utsräckta armar och ben är inskriven i en cirkel och en kvadrat. Teckningen har fått namn efter den romerske arkiteten Vitruvius som influerade renässansmänniskorna och därmed Leonardo med de proportionsregler han nertecknat i "Tio böcker om arkitektur" under första århundradet efter Kristus.
När jag läste arkitektur ingick det att lära sig människans proportioner eftersom det som byggs kretsar kring just detta. Människan är menad att som nyttjare av arkitekturen stå i centrum - människan är alltings mått. Gamla mått visar genom sina benämningar en del av detta: famn, fot, tum...
***
Så här i tiden omkring den internationella kvinnodagen kan det vara lämpligt att visa en parafras på det gamla konstverket men inte en motbild.
https://lh6.googleusercontent.com/-xKHAgByW-AU/VPSD8YlEYDI/AAAAAAAALOM/jlrpbSUhoj0/s720/Jennifer%2520Hawkins%2520den%2520vitruvianska%2520kvinnan.jpg
Skillnaden är att det är kvinnan som står i centrum, inskriven i en cirkel och en kvadrat. Och med fler armar för att klara av alla de sysslor hon beräknas hinna med i hemmet. Det är Jennifer Hawkins som tecknat den vitruvianska kvinnan :-)
Kvinnohistoria i årtal finns här.


Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,
.
.

8 mars 2019

Föregångskvinnor att minnas

1920-talet var en omvälvande tid.

Lagförslaget om rösträtt för kvinnor röstades igenom 1919. I år är det 100 år sedan! Valet 1921 blev det fösta val i Sverige där allmän rösträtt genomfördes. Det var samma år som min mamma föddes.

Ett kvinnocentrum vid denna tid blev Fogelstadgruppen som bildades 1921 på godset Fogelstad i Julita socken, Södermanlands län. I gruppen ingick kvinnor som Elin Wägner, Elisabeth Tamm, Ada Nilsson, Honorine Hermelin, Kerstin Hesselgren. Knutna till gruppen var även Emilia Fogelklou, Hagar Olsson, Alexandra Kollontay, Siri Derkert. Det var framåttänkande kvinnor med yrken som författare, journalister, läkare, pedagoger och politiker. Högutbildade kvinnor som tog strid för att förbättra situationen för alla kvinnor.

Fogelstadgruppen med stående från vänster Elisabeth Tamm, Ada Nilsson, Honorine Hermelin och Elin Wägner. Sittande: Kerstin Hesselgren. Foto härifrån.

Fogelstadgruppen startade tidskriften Tidevarvet  som gavs ut en gång i veckan under åren 1923–1936. På bilden syns redaktionen 1935. Längst till vänster står ansvariga utgivaren Ada Nilsson och vid ett av borden sitter Honorine Hermelin. Foto härifrån.

Suffragett, kvinnosakskvinna, feminist - det är några benämningar på de som kämpat för kvinnors rätt till samma människovärde och rättigheter som männen. Jag brukar undra över vilka kvinnor som offentligt propagerade för kvinnors rätt i Nordmaling vid denna tid och framåt? Fanns dom?


Sedan 1978 är den 8 mars av FN avsatt som den Internationella kvinnodagen. Dagen är numera opolitisk i motsats till vid dess instiftande år 1910.

Tidigare skriverier på Internationella kvinnodagen kan läsas HÄR.
.
.

8 mars 2011

Kvinnodagen 8 mars

Så här kunde man förklema och svartmåla suffragetterna, kvinnosakskämparna, före år 1925. Det första år som kvinnor kunde rösta i riksdagsvalet var 1921, samma år som min mamma föddes.

Kvinnor talar i nattmössan, pratar strunt och stolpar fram som trashankar med hjälp av nytillkomna lagparagrafer. Det vet väl alla, eller hur  ;-)

Den akvarellerade teckningen är utförd av en man U.P.A. (utan personlig ansvarighet). Än existerar patriarkaliska värderingar, kanske särskilt på platser där omflyttningen är låg. Det är tur att jag var naiv och därför kunde bryta konventioner då jag var ung. Då, när vi trodde världen gick att förändra...  Nya generationer med vilja att förändra de mångas situation fylls på - tur är väl det!

.
.
Kanske har även andra bloggare åsikter om , , , ,

8 mars 2016

Lilla stumpan

Vad duktig du är, lilla stumpan!
Har du som är kvinna hör det någon gång?

Det har jag.
Den gång det hände, som jag minns väldigt tydligt, var när en betydligt äldre manlig arbetskamrat på en statlig myndighet undslapp sig den nedvärderande kommentaren då vi gick igenom ett projekt tillsammans. Han måste ha känt sig undanträngd på något sätt.
Jag fräste ifrån att "jag inte är någon stumpa för dig". Samtalet kring kärnfrågan fortsatte men han blev tydligen konfunderad därför att senare berättade byråsekreteraren (sådana fanns på den tiden) att mannen kommit in till henne och undrat över om hon kunde förklara varför jag fräste ifrån så tydligt...  Alltså: han fattade alltså nada, ingenting, niente. Mansnormen är ju dominerande och ifrågasätts alltför sällan.

Det här "lilla-stumpan-syndromet" är ett inte alltför ovanligt sätt av män att försöka nedvärdera kvinnor. Men det sker på så många andra sätt, genom andra härskartekniker. Hemma i byn märks det patriarkala tänket och uttrycken väl.

På det viset menar jag, får vi ingen utveckling av samhället och landsbygden. Och det är utveckling som många i landet säger sig vilja ha. Jag vill inte påstå det, men undrar ändå om landsbygden rent generellt är mer genuskonservativ än staden? Varför ska unga kvinnor med driv, vilja och självständighet stanna kvar och låta sig formas av normen till något de inte vill vara?

Jag får inte ihop det.
Det där med att vilja ha utveckling och samtidigt sitta fast i ett förlegat normtänkande.
Lilla stumpan!

(Sedan 1978 finns 8 mars med som internationell kvinnodag på FN:s lista över högtidsdagar.)
Längst ner HÄR finns mina tidigare skriverier om den 8 mars.
.
.
Läs även andra bloggares åsikter om , ,

8 mars 2017

Historietvättarna

Jag är intresserad av livet förr här i byn och annorstädes, både mäns och kvinnors. Men idag är det den 8 mars, den internationella kvinnodagen, och då tar jag upp en arbetsam syssla som varit (är?) kvinnogöra. Något som mycken tid anspråk och var tungt innan tvättmaskinerna kom.

Tvätterimuseet i Hagalund, i Vårby söder om Stockholm har jag besökt några gånger och funnit det värt besväret att ta sig dit. Det är helt enkelt ett bra museum i privat regi som ordnar tvätt under olika årstider allt för att visa hur "industriell" tvätt gick till en gång i tiden. I Vårby fanns många tvätterier som tvättade åt familjer i Stockholms innerstad.

Via deras hemsida fann jag förra året en hembygdsförening i Småland med 314 bofasta som också har ett tvätterimuseum och som testar sig fram med olika tvättredskap. Härmed kan jag glatt presentera en fantastiskt bra och fin hemsida med undersidan: HISTORIETVÄTTARNA 

Klicka på bilderna så kommer du till platsen som de lånats från.
http://www.odensjo.nu/hembygdsparken/2014-historietv%C3%A4ttarna-26996453
På fotot pågår tvätt i Odensjö socken i Småland

Titta gärna runt på hemsidan i övrigt. Den är mycket bra. Öppen, berättande, informativ - inte enbart om historisk tvätt utan minst lika mycket om nutidens evenemang. En sida som vänder sig utåt även till fritidsboende och till en som jag - som aldrig varit där. Lovvärt!

http://www.tvatterimuseet.se/ 
 Här pågår isbyk i Hagalund, Vårby.

 http://www.odensjo.nu/hembygdsparken/2014-historietv%C3%A4ttarna-26996453
Den stenmangel som var bymangel i Odensjö stod i Ture Jönssons uthus och var hela byns mangel dit man gick med lakan, dukar, örngott och handdukar får jag veta på hemsidan.

http://www.tvatterimuseet.se/
 Strykjärn från 1812 i Hagalunds tvätterimuseum.


Någon i min hemby som vet var byns mangelbod stod?
Som vet hur mangeln såg ut?
Någon som vet var tvättstugorna stod?
Som vet om några tvättstugor finns kvar och i vilket skick de i så fall är?
Någon som vet var klappbryggorna fanns?
Finns någon kvar?
Vilka tvättmedel användes före 50-talet? Hur tillverkades de?
Hur torkades tvätten?
När man började torka på lina - hur såg de första klädnyporna ut och hur förändrades de under hand?
Hur har man genom historien fått den torra tvätten slät?
Hur stänktes tvätten?

Några som vet? Visst är det värt att bevara åtminstone minnet av många generationers kvinnorna som gått före och deras arbetsinsatser. Även om de inte gick i bräschen för kvinnosaksfrågan.


* Odensjö - socknen mellan sjöarna. Historietvättarna.
* Hagalunds tvätterimuseum / Stockholm Muesum of Laundry
.

8 mars 2018

Sammanslutning är makt. Då som nu.

 
 
Sammanslutning är makt!
Den 8 mars infaller allt sedan 1978 den internationella kvinnodagen
genom en resolution i FN.
Det finns behov av den.
Fortfarande.
Det finns en styrka i kollektivitet.
#metoo
.
.

8 mars 2020

Fredrika Bremer - författare och kvinnorättskämpe

Från Riksarkivets facebooksida den 8 mars förra året fångar jag upp detta:

Fredrika Bremer – en kvinna värd att hylla!

"Fredrika Bremer var en pionjär i kampen för kvinnans rättigheter. Hon växte upp i en välbeställd familj styrd av en mycket sträng far och en mor som var mån om att passa in i tidens societet. Familjen Bremers flickor uppfostrades disciplinärt och modern lät dem både frysa och gå hungriga, för att ”härdas”, förbli slanka och ”zephyrlika” som det rådande modet påbjöd.

Men tidens ideal var också att de som hade möjlighet skulle resa ut i världen och bilda sig. Därför fick Fredrika se både Tyskland, Schweiz och Frankrike innan hon fyllt 20. Hon skrev dagbok om sina intryck under resan och fortsatte författa sedan hon kommit tillbaka till hemmet i Årsta. 

Hon blev med åren en av Sveriges mest internationellt kända författare och hon blev mycket läst även på hemmaplan. Det som var nytt med hennes författarskap var att hon skrev om det vardagliga livet, om hemmet och om samtidsmänniskans relationer. 


Fredrika Bremer ansökte 1839 om att få bli myndig, något som enbart änkor var. Gifta kvinnor hade sin man som förmyndare och ogifta sin far, och när han dog, en bror eller annan manlig släkting. Fredrika drev frågan om kvinnors rätt att bli myndiga och hennes böcker belyste kvinnans ställning i samhället. Boken Hertha, som kom ut 1856, blev ett inlägg i myndighetsfrågan och den så kallade Herthadiskussionen ledde till att riksdagen 1858 beslöt att ogifta kvinnor skulle få rättigheten att ansöka om att bli myndiga vid 25 års ålder.

Fredrika Bremer dog vid 65 års ålder på Årsta men det finns mycket mer att berätta om henne. Läs gärna artikeln i Svenskt biografiskt lexion https://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=16936


https://lh3.googleusercontent.com/o9txbUVlz1yob9BN_Z74wON-q-DWxw2BJkRAgqam1Fv2bSwcIrAGGPEPfRjvT4U_8byUihSJyYeLNfWG8wHSCJX2htoWDBzIheww04McHOrphviHV3S0w3ybIv8xzL8wavgyjRuDcM1Df16ZGKe8p1idzAU83S_ct7vWoj4t5erMkHZt0mkQqJQV4RQLRqsrpIV3xhFWrk_CDlDr3iXyny4UFzn3jHHZK8es_NR0FYC8-pbVyTEVU6bRi6ShRiRPA7tEJlKrJrkIucYMRwNnXGFN7g5ypsBB6sslWO7V78MP_whoQ5kQzkTs-nCorfNhebH5tKj5i00v_Cvkiy2Yf-nomONq7pc7aRiXfAHWIWz79EIZXAMBgbTi4R1_JFKjc-kQpJUINUrE6_ltXaGzufgJeHMq5HZGilyNPQ61nWr12fYjw21btNhUJllkm4Is3VHmy1IqAUnFzJh5r4bfOa7_I8ueIE6ko3PWKbl-ced2Co7oesWFMPzlpjrEbgx6pVBKOt5egXobKGYbE-gOmF5Vd_qIKRZgUa92uDOMb-xF-jcoNb4JiMprSiPM0ipwpNQpIhOdO_id80T_jWILBtsUSKhsJtjQZ4UrI0X3yI1c4NERGEwESNqCARY4DN4TkfzkwBm_mYHzIfIHs8zexa4lMrlnMQwA=w1360-h163-no
Klicka för förstoring

20 år efter Fredrikas död grundades Fredrika Bremerförbundet som än idag verkar för jämlikhet mellan kvinnor och män. Riksarkivet förvarar förbundets arkiv från grundandet 1884 till 2005."

***

Det var tack vare starka kvinnors idoga lobbande som min morfarsmors ogifta moster Ulrika Jacobsdotter, Smör-Ulla kallad, troligen var den första kvinnan som blev myndigförklarad här i byn, något som tidigare avhandlats här på bloggen. Det skedde 1862, Ulrika var då 54 år! och myndighetsförklaringen innebar att hon kunde sköta sin egendom utan manlig förmyndare. En mycket stor frihet kan tänkas!
(Jag har nystat i handlingar och berättelser och har kommit orsaken till ansökan om myndighetsförklaringen på spåren. Spännande minsann.)

Mer om internationella kvinnodagen den 8 mars.
.
.