9 december 2009

Ångermanländskt småbruk

Svenska Allmogehem heter en bok som kom ut första gången 1909. Redaktör var Gustaf  Carlsson. Den kom ut i den nationalistiska egnahemsrörelsen som ville få stopp på utvandringen till Amerikat. Om en ung familj hade eget hus och en markplätt kunde de försörja sig hjälpligt och hade ingen anledning att utvandra. Sverige behövde växa sig starkt som nation.


I boken, som jag fått av pappa som i sin tur fått den av svågern Bertil, finns i slutet många fina ritningar och perspektiv på gårdsförslag till olika delar av landet. Det är Sveriges då mest namnkunniga arkitekter som ritat förslagen. Ångermanlandsgården, som visas här, har skapats av Torben Grut, mest känd för att ha ritat Stockholms Stadion till Olympiaden 1912. Jag som älskar snöbilder tycker oerhört bra om Ångermanlands-planschen.

Svenska allmogehem är indelad i kapitlen:

Sverige
Upplysningar för egnahemsbyggare
Småbruket
Småträdgårdar och fruktodling
Hur allmogehem skola byggas
Planscher och ritningar


Morfarsmor Klara och morfarsfar Johan Olof delade sina hemman mellan de fem barnen som därmed stannade kvar i byn - och i landet. Det var ganska många som flyttade av de jämnåriga. Morfars kamrat Devis Sundström flyttade och gifte sig "over there".  Hans besök i hembyn många år senare får bli ett senare inlägg.

Förslag 12. För Ångermanland. Byggnader för handtverkaresmåbruk på omkr. 3 hektar.

Morfars hus, mitt hus, är alltså en byggnad tillkommen i den tid då Svenska Allmogehem kom ut. Men det är inte ett hantverkare-småbruk och har inte planlösningen enkelstuga med farstu och framkammare utan är en halvkôrsbônning.

Jag tycker bra om förslagen till nyttoodlingar. När jag var liten fanns få växter till prydnad så här ute på landet. Köksväxterna var desto vanligare. Det försöker jag behålla, både för enkelhet i skötsel och för känslan av ett småbruk, litet jordbruk. Prydnadsbuskar har jag svårt för, de känns 70-tal. Vid huset finns ingen villaträdgård eftersom jag inte tycker det passar här. Min dröm är att ha ett "riktigt" gårdstun med tramptåliga växter och utan klippt gräsmatta. Dream on...

4 kommentarer:

  1. Intressant! Måste bara säga att det är alltid trevligt att gå in på din blogg och läsa om "förr i tiden", sådant som jag inte har tänkt så mycket på eller inte ens visste om(även från tidigare inlägg), det är lärorikt helt enkelt. Blir väldigt sugen på att själv forska vidare om hur det var, speciellt om farfarsfar (din morfars bror?) Har inte tid med det nu, men någon gång i framtiden kanske.

    SvaraRadera
  2. Va bra om bloggen lyckas få upp ett intresse för ett tidigare liv = förr i tiden.

    Fast jag tror nog att det är lite väl smalt ämnesområde för att många ska vara intresserade. Det handlar om ett speciellt hus, en speciell plats, en viss släkt. En släkt som du ju tillhör - fantastikst märkligt att du hittat bloggen. Jag minns din farfarsfar på Halla, den yngste av Klaras och Johan Olofs barn.

    Min önskan är att många fler skulle se på sina ärvda hus genom historiens glasögon och vara stolta över dem, hur små de än är. Och vara stolta över sin bakgrund hur små förhållanden anfäderna än levde i.

    SvaraRadera
  3. Det är en fin önskan! Är stolt över min bakgrund, kommer aldrig byta bort efternamnet tex (är stolt över att ha samma initialer som farfar)och är väldigt fascinerad över alla släkthistorier.

    SvaraRadera
  4. Toppen Josefin!
    Är man stolt och har öppet sinnelag har man ingen anledning att trycka ner människor man möter...tror jag.

    SvaraRadera

Tyck till om du vill...