20 februari 2011

Om att bli äldre

Vad ett gammalt födorådskontrakt och ett långt yngre nyttjanderättskontrakt kan få mej att tänka på samhällsförändringarna som t.ex. kan beskrivas så här:

Min farmorsmorfarsfar hette således Per Nilsson. Han var efter den tidens och ortens mått mätt storbonde. Per var gift med Anna Helena Matsdotter från min by. Bröllopet stod 1819. Lena var kusin med Ulrika Jacobsdotter, Smör-Ulla kallad, som jag skrivit om tidigare. Ulrika i sin tur var min morfarsmors moster. (Deras fäder Mats och Jacob Isacsson var bröder.)

1853, då var Pehr 66 år och Helena var 54, då överlät de hemmanet på sin näst äldste son Johan, 30, med förbehåll att de skulle bo kvar och av sonen få nödigt husbehov. Uttrycken för detta är här att bo på "undantag" eller som förmånsfolk. Så här är födorådskontraktet utformat:

Vid det köp som i dag slutad är om värdet och besittningen af vårt i Rönholm by af N-lings socken ägande Hemman under Nr l. 5 1/8 -dels selan hafva vi för godt funnit göra följande förbehåll om
våra lifstidsförmåner.

Till husrum förbehåller vi oss kammaren i Östra byggningen samt förstugukammaren i sätesbyggningen, Stolpboden samt nödigt rum i Brygg och Bakstugan. Af logen förbehåller vi oss årligen Fem tunnor korn, 2/8 dels tunna råg tätt och stridt men fritt från agnar, utsädesland för 2ne kannor linfrö och 3/8 dels tunna potatis på god och välhäfdad jord och lämpliga ställen, en fjärdedels tunna salt strömming, Föda för tvänne kor och fyra får som födes i likhet med hemmansägarens samt rum för desamma i hemmanets ladugård, hemförd och upphuggen torr ved till nödigt behof samt rum för densamma i Vedlidret, Kyrkoskjuts enär den åstundas samt hästens nyttjande till andra nödiga körslor. Skulle så hända att kreaturen ej blifver försvarligt skjöt, äger vi vid ett sådant förfarande bestämma och aftaga af Hemmanet hvad till deras föda kan behöfvas.

Om någon af oss för den andra med döden afgår återfaller till Hemmanet två och en half tunna af spannemålen samt föda för en ko och ett får men det öfriga blifver oafkortad medan någon af oss lefver.

N-ling och Rönholm den 23 Aprill 1853.


Pehr Nilsson (bomärke)


Hustru
Anna Helena Matsdotter (bomärke)

Wittnar



I Viklund                            A August Rönberg


...............................................................
Med de af mina föräldrar uti föregående handling af tagna födoråds förmåner förklarar jag mig till alla delar nöjd, samt förbinder mig att till alla delar utgöra.


N-ling och Rönholm som förr

Johan Pehrsson


På en gång närvarande vittnen underskrifva

I Wiklund                     A August Rönberg


...............................................................
Det var ett kontrakt från 1800-talets mitt. Så här var kontraktet utformat då jag tog över det här hemmanet där pappa bodde kvar:

1. Nyttjanderättshavaren äger rätt att å fastigheten xxx, fritt nyttja den byggnad han nu bebor så länge han lever eller till dess Nyttjanderättshavaren säger upp avtalet.
2. Nyttjanderätten omfattar även tomt och trädgård samt i behövlig utsträckning befintliga uthus.
3. Nyttjanderättshavaren svarar för kostnader för uppvärmning och elström samt för löpande underhåll av bostaden. Nyttjanderättshavaren svarar för att byggnaden är fullgod försäkrad.
4. Nyttjanderätten får inte uppsägas av Upplåtarna och gäller även gentemot eventuell ny ägare av fastigheten. Om Nyttjanderättshavaren så önskar får han med omedelbar verkan säga upp avtalet.
5. Nyttjanderätten får inskrivas.
6. Med detta avtal förklarar vi oss till alla delar nöjda. Detta avtal har upprättats i två likalydande exemplar varav parterna har fått varsitt.
.
………………………
Nyttjanderättshavare
.
…………………………
Upplåtare
.
Nyttjanderättshavarens och upplåtarnas namnteckningar bevittnas:

……………………….         ………………………
Namn                                    Namn
.
.

Så här tänker jag då jag jämför kontrakten: andra tider har stundat. Självhushållningen tidervarv är borta. Energin kan köpas utifrån och levereras i trådar som hänger i luften. Köparen behöver inte ställa upp med egna tjänster och produkter från sin egen gård. Mat för överlevnad kan köpas i butik. Människor är mycket mer oberoende av varandra, ensamheten i samhället har ökat, segregationen mellan åldersgrupper likaså. Med ökade kvadratmetrar per capita kommer vi allt längre från varandra även mentalt. Det är väl inte så tillfredsställande...


 
Kanske har även andra bloggare åsikter om , , , ,

2 kommentarer:

  1. Skillnaden mellan Vi och Nyttjanderättshavare...

    SvaraRadera
  2. Ja så mycket opersonligare det blivit.

    SvaraRadera

Hej alla ni knapptryckare som hittat hit och vill kommentera - ni ska veta att jag tycker om uppfriskande och konstruktiva kommentarer...

Om du inte har en egen blogg eller en g-mailadress, klicka i Anonym så kan du skriva en rad ändå. Men skriv ditt namn i kommentaren :-)

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...
Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...