26 augusti 2015

Prinsbesök

År 1888, ett par dagar efter Sundsvalls och Umeås bränder, red prins Carl, Blå prinsen, förbi genom byn på Kustlandsvägen på väg från Sundsvall till Umeå. Folk här i byn hade samlats dära Halla för att få se honom, han höll in hästen när han kom fram till folkskaran och talade med/till dem. Där var någon som halvhögt undrade "Är ä kungen?". Han hörde det och sade "Jag är inte Konungen, men jag är Konungens son." Byborna tyckte att han hade en grann häst och då inbjöd han dem att bese hovstallet om de kom till Stockholm. Ett barn som satt på sin mors arm fick klappa hästens man har det också berättats. Undrar hur det var med livvakter på den tiden...

Hur många tror ni gjorde resan till hovstallet?

Prins Carl tio år senare.
Målning av Anders Zorn.

Jag tycker denna händelse säger en hel del om den landsbygdsmiljö jag är sprungen ur. Och kungahuset är fortfarande ett starkt varumärke.
.
.

3 kommentarer:

  1. Ja, tänk kungligt besök av prinsen och det samtal som uppstod efter vägen ..... fanns respekt och vördnad för det kungliga minnen för de som fick vara med om det!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, vördnad fanns bland folket. Kändisar är förebilder.
      Här berättar jag om ett annat kungabesök:
      http://morfarshus.blogspot.se/2014/11/kandisar-som-passerat-Nordmaling.html

      Radera

Hej alla ni knapptryckare som hittat hit och vill kommentera - ni ska veta att jag tycker om uppfriskande och konstruktiva kommentarer...

Om du inte har en egen blogg eller en g-mailadress, klicka i Anonym så kan du skriva en rad ändå. Men skriv ditt namn i kommentaren :-)

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...
Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...