Bården köptes, liksom tapeten, från Interiör1900.
Det är Norrköpings Tapetfabrik (NT) som tillverkat den, en svensk vara som det står tryckt i kanten. Längden på de köpta bårdremsorna är drygt 1 meter. Och det var ingen sak att mönsterpassa.
Så här såg den ursprungliga bården ut när den kom fram bakom 70-talets omdaningar. Mönstren är rätt lika, va?
Vi skar till längderna först (det finns olika sätt att tackla det här med tapetbråder). Både tapetsering och bårduppsättning förenklas genom att de inte är tryckta med limfärg.
Strykning med tapetklister med smal pensel. Det gäller att inte lägga nästa bård på klistret från tidigare strykningar. För övrigt är det lätt som en plätt. Ganska. Om man är händig.
Nu är bården där. Jag känner mig rätt speciell. Hur många tapetserar med "gröttapet" hemmavid numera. Används de här tapeterna gäller det väl museisammanhang eller tidstypisk miljörekvisita till filminspelningar? För mig var valet självklart.
Bara golvet återstår att ta hand om. Ska vi hinna med det också denna vecka?
.
.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Tyck till om du vill...