4 maj 2017

Öknamn vs smeknamn


Att ge andra smeknamn är vanligt på landsorten. På Rundviks sågverk och Masonitefabrik hade i princip varenda arbetare ett annat namn än dopnamnet. Det var namn som visade på en egenskap eller utseende och var rätt kärvänligt ment.

Och de där smeknamnen var kända av dem de tilldelades. Inget konstigt med det. Det är något av Göteborgsanda (underfundiga benämningar och ordvitsar) på bruksorter. Göteborg är ju även det en arbetarstad.

Jag letar öknamn på internet och hittar en hemsida att klicka runt på där det visar sig till och med finnas en databas med öknamn på ortens befolkning genom tiderna, något som den där hembygdsföreningen sammanställt. Här har man förstått att detta är hembygdshistoria. Vilken fin grej!
Vingmuttern
Knäck-Elsa - eller Elsa vid havet
Lill-Emma
Kluringen
är några av de namn jag hört på bygden. Av kvinnorna levde den ena när jag var barn, båda var prostituerade och sågs på med visst förakt men benämningarna var "snälla".
 
Lill-Emma på sin ålderdom någon gång på 40-talet.

Öknamn på personer här i bondbyn fanns också även om jag först under de allra senaste åren fått kännedom om dem. De här öknamnen har använts på 1900-talet och in på 2000-talet. De visar eventuellt på egenskaper men framför allt visar de på hur illa omtyckta de där personerna var/är. Och förmodligen har personerna själva levt i ovisshet om sina tillmälen.
Kackerlackan
Korpralen
Gråsatan
Tattarkärringa
Lill-räven
Stor-räven
Nog är det är otrivsamt att bo på en plats där man istället för att snacka ut talar i lönndom om varandra, man baktalar varandra så till den milda grad. När jag på en årsstämma i bysamfälligheten hör att det nämns att man väntar ut en medlems död - med omskrivning - för att kunna genomföra en åtgärd, då grips jag av stor olust. Vilken plats att leva sitt liv på! Önska någons död istället för att samarbeta.
😬
Det fanns en gång i tiden benämningar på invånare i hela socknar som är mycket gamla, hur gamla vet jag inte. Förmodar dock att de här benämningarna är 1800-talfenomen med tanke på att hänvisning till tjärframställning nämns, en binäring som var mycket vanlig i Västerbotten under det seklet.
Gidelôrva
Grônnsônskôrva
Nordmalings tjeretratta
När jag skrev om detta tidigare fick jag i en kommentar veta att Grundsunda hembygdsförening i Västernorrland har en medlemstidning som heter just Skôrven :-)
👍
Nedan några egenskaper som gavs boende i byar, förmodligen härstammar de från 1900-talets första hälft. Egenskaperna bör vara påhittade av andra än invånarna själva, av någon med lite distans till orterna men tillräckligt nära för att känna många i de här byarna.
vacker avabon
stôgg rönnholmara
fatte aspara
löjdtuppa

I SUNDSVALLS TIDNING N:r 98 (B)
Lördagen den 22 December 1888 kan man läsa:
Byskämt och bynamn från Nordmaling.

I Afva att slafva,
i Aspe att raspa,
i Lögde att bli nöjd,
i Mo att få nog,
Lefvar herrar
och Bruk (Olofsfors) knarrar,
Järnäs lappar,
Bredviks trattar,
utrikes till Jausmark,
hej lätta på Rundvik,
hå, hå, ja ja, på Bruke.

Skulle detta vara roligt undrar nog vi som lever idag...
.
.

3 kommentarer:

  1. Tack för trevlig läsning! Det här gillar jag och är mycket intresserad av och speciellt namn förr i tiden.
    Förr kunde ju byar sinsemellan benämna varandra med olika namn. I norra Hälsingland kallades folk från Bergsjö för Bersekvegor ( kvigor då loket som kördes där kallades för Bersekoa).
    Gnarpsbor kallades för Gnarschps skallar.
    Hasselabor blev Hassela pannkakor.
    Folk från Harmånger kallades för gökar.

    Troligen benämns de inte så ofta idag som förr i tiden men intressant är ju var de andra namnen
    kommer ifrån och varför?

    Jag har märkt att vissa personer har en förkärlek att benämna andra med öknamn och ibland inte så snälla namn alla gånger. När de själva kan få ett öknamn tillbaka blir de enormt tjuriga
    och tycker att det är mobbing eller påhopp.

    Själv växte jag upp med att vara danskens dotter eller skomakarns dotter och min bästa kompis

    var målarns dotter.

    Det farliga med öknamn är att det rätta namnet glöms bort och kan bli pinsamt när personen ska tilltalas med sitt rätta namn. Ska man ropa på personen i fråga och namnet är bortglömt blir det
    säkert " du där "...
    Pratar man med äldre folk brukar ju många benämnas med efternamnet först. t.ex. Anderssons
    Erik eller Eriks Maja.
    Jag har alltid varit intresserad av ord och det som är från förr i tiden! Så vad roligt att du skrev om det här om namn, smeknamn m.m.

    Hälsar danskens dotter Caroline Christensen

    SvaraRadera
    Svar
    1. Javisst är det intressant. Att det finns kvar kunskap. Och intressanta frågetecknen om hur vissa epitet uppstod! Hassela pannkakor - varför i all världen just pannkakor??? Idag är det inte lika vanligt med smek- och öknamn, folkomflyttningen gör sitt till. Väldigt länge kallade man här i byn familjerna vid mannens förnamn t ex Svens, Gotthards, Eriks, Johans, Alberts, Hanses osv. Alltså inte efternamnen.

      Radera
    2. Varför de kallades för Hassela pannkakor, ja säg det?
      Kanske de skulle vara tillplattade och inte sticka upp och tro att de var något.

      Intressant att ni hade förnamnen på familjerna. Det var efternamnen som användes i byn där min sambo kommer ifrån ( norra Hälsingland).
      För mig lät det ovanligt att de benämnes så, lika ovanligt som att gå in hos folk utan att knacka på...
      Hur som helst är det intressant!
      Hälsar Caroline Christensen

      Radera

Hej alla ni knapptryckare som hittat hit och vill kommentera - ni ska veta att jag tycker om uppfriskande och konstruktiva kommentarer...

Om du inte har en egen blogg eller en g-mailadress, klicka i Anonym så kan du skriva en rad ändå. Men skriv ditt namn i kommentaren :-)

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...
Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...