Den här stolta ladan stod så perfekt i en trevägskorsning.
På en höjd i Långed.
Jag tog en bild av skönheten med ett bedagat spåntak för ett antal år sedan.
I somras tog jag också ett foto.Samma timrade lada.
Snart skuggor och borta.
.Är det bakåtsträvande att vilja ha kvar lador och andra ödehus? Är det bakåtsträvande att bevara identitetsskapande byggnader i kulturlandskapet? Är det otidsenligt att vilja förstå hur våra jordbrukande anfäder levde? Är det modern livsföring att strunta i det som en gång var? Vad är "modernt" synsätt?
Länsstyrelsen, länsmuseerna (i Västerbotten och andra län) och Jordbruksverket m fl har gett ut många skrifter hur man bevarar lador och andra lantbruksbyggnader. Det kan även finnas medel att söka för fastighetsägarna om man nu inte vill kosta på en reparation ur egen ficka.
.
.
Ladan står troligen på helt fel ställe för att passa in i dagens lantbruk. Den är förmodligen även feldimensionerad både till yttermått och portöppning och medger inte hantering med traktorlastare. Hötjuga och handarbete hör hemma på hembygdsmuseet. En renovering skulle gissningsvis kosta mer än en nybyggnation och om ägaren skulle söka bidrag via myndigheter skulle han bli klavbunden.
SvaraRaderaBäst att låta tidens tand gnaga.
Det låter i sig rationellt det du skriver men jag håller inte med rent filosofiskt. Ingen av de gamla ladorna krävs för dagens jordbruksföretag. Alltför många resonerar enbart med ekonomismen som ledstjärna. Det finns andra värden än ekonomiska i äldre byggnader. Dessvärre resonerar de allra flesta svenskar som herr Stömell. Förståelsen för vår kulturhistoria har ett helt annat värde i Centraleuropa i länder som t ex Frankrike och Italien.
RaderaInom det kulturhistoriska området finns dokumentvärden som byggnads- och samhällshistoriska, personhistoriska värden. Det finns upplevelsevärden som konstnärligt-, arkitektoniskt värde, patina, symbol-, identitets- och miljöskapande värden.
Om Medelsvensson inte förstår värdet av sitt eget enkla ägande kommer inget att sparas åt framtiden,, endast slott och herrgårdar blir bestående. De enkla, "simpla" människornas liv och livsverk blir bortglömda. Kanske särskilt i "Norrland".
Vad vill vi som mänsklighet uppnå är en intressant fråga.