Masoniteköket

Jag kom på att jag nämner masoniteköket från 1950 lite nu och då, men har ingen helhetsbild på det förutom en liten i marginalen. Här kommer bilder på favvoköket som det ser ut nu. Inte mycket har ändrats från det jag var liten, bara lite färre nyttosaker står framme på de här bilderna än vad det måste ha varit då. Då syntes det nog att det bodde en barnfamilj i dessa två rum och kök.

Jo, gardinerna är nya. Plastmattan har jag köpt på loppis, här i köket låg mestadels en hemvävd trasmatta. Vattenkranen byttes till engreppsblandare för minst 30 år sen. En tidningshylla saknas i hörnet vänster om stora fönstret. Den ska flyttas dit igen. Tevagnen har pappa tillverkat, den flyttades ganska snart till sommarstugan men har kommit åter. Dubbelströmbrytaren vid ena dörren ska bytas till en lika den ursprungliga, inköpt på Tradera.

Under många år var det här ett arbetsrum med kallmangel (eldriven!), strykbräda och syplats utöver förvaring i de skåp som blev över då familjen, efter morföräldrarnas bortgång, annekterade hela huset och köket nere blev kärnfamiljens. Masoniteköket är ett genomgångsrum och passade därför inte som sovrum. Därför har det bevarats.

Den enda belysningen här är en glasglob över elspisen och en lysrör mitt i taket, båda från kökets tillblivelse. Jag är ju ingen älskare av lysrörssken men är fast besluten att detta ska finns kvar som ett minne av hur ett "funkiskök" såg ut och var inrett. (Lysrörarmaturen kommer på bild senare.) I mitt yrke arbetar vi med ljussättning genom punktbelysning, modulerar rum på det sättet. Men här ska den tidens idéer och rumsupplevelse finnas kvar. Jag har bara satt upp en enkel klämlampa över arbetsbänken som punktbelysning. Den ger ett mer ombonat sken än vad som fanns här tidigare - och den är reversibel, kan alltså tas bort utan att lämna några spår efter sig!

Det är få grejer på väggarna, få ljuskällor men mycket ljus. Det är just så det var och skall vara. Både av korta lysrör och av glödlampor finns ett lager.

Här är tre generationer tillsammans. En kaffetår med morfar på besök från nedervåningen. Jag sitter i centrum på bordet (som ser ut att vara framdraget mot golvets mitt) och studerar noggrant en teckning eller bild som morfar visar upp. Mamma studerar mej.

Kaffekopparna, Rörstrands Bengali, hamnade så småningom i sommarstugan, ett vanligt sätt att fortsätta använda gamla ting då nya inköptes. Den röda vaxduken med vita rutstreck finns bara kvar i mitt minne och på det här fotot. Nej allt kan inte sparas... Här syns att vänstra högskåpet saknade dörr från början då det användes för att hänga ytterkläder i. Farstun var ju kall under vintern.

Nej, varför skulle jag ändra på ett vinnande koncept?

Kanske har även andra bloggare åsikter om masonite, kök, 50-talet, belysning, lysrör, globlampa, reversibel