29 april 2012

Krukväxtuppropet

Krukväxter och kulturhistoria? Vad som odlades har med klasstillhörighet att göra.

De krukväxter jag minns fanns här i huset under min barndom är porslinsblomma, näckrosbegonia, gullranka, kungscissus, svärdslilja, pelargoner, amaryllis, Mose stentavla, browallia, sankt paulia. De var typiska rumsväxter för sin tid. Samt Jerikos ros, den underfundigaste av alla växter jag mött. Lite senare minns jag fredskalla, aspidistra, clivia.
Luftfuktare förekom i form av låga målade specialbeställda plåtlådor som placerades på fönsterbänkarna med ljusgrå singel i. På dem placerades krukväxterna som på så sätt klarade centralvärmen bättre över vintern. Trots det ser växterna ändå taniga ut på fotot ovan. Senare hade vi även smala höga vattenbehållare av terrakotta som hängdes på kamflänsradiatorerna.

Mormor hade balsaminer på fönsterbrädan sommartid, fuchsior och pelargoner förstås. Mer minns jag inte. Att klämma med fingrarna på fuchsians blodsdroppar till knoppar så att de öppnades med en dov "poff" sågs med ogillande - det gjorde jag då ingen såg :-)

Av tant Kerstin fick jag rhizomer av blålila femöring. De övervintrade heltorrt och frostfritt i krukjorden under diskbänken. Ah, vad spännande det var att se något komma upp ur jorden då jag bytte jord och vattnade på våren. Kerstin hade också fina  streptocarpus, kornettblommor, välvilligt blommande i blå toner och gloxinior plus ett många andra sorter.

Krukväxter är kulturhistoria. Någon som har en näckrosbegonia? Nä, trodde nog inte få se många uppräckta händer. Just det. Den finns inte i handeln utan har gått från bondmora till bondmora, från husmor till husmor, från hemmafru till hemmafru, från privatperson till privatperson. Växter med samma genuppsättning spreds på så sätt och det pågick längre på landsbygden än i städerna. Här i byn där inga klasskillnader fanns/finns kan jag tänka mej att tanterna bytte sticklingar och fröer hejvilt.  Har man kvar en gammal växt bör man vara rädd om den. Här i Sverige har pågått ett krukväxtupprop där gamla rumsväxter med en känd odlingshistoria till före 1960-talet efterfrågats. Kommer något ut av detta skulle det vara oerhört intressant att få ta del av.

Näckrosbegonian är den absolut vackraste av alla begonior :-) Blommorna knipsar man av, för de är menlösa, men bladen, bladen! Mamma brukade jämföra med lungor då solen lyste igenom dem och de i motljuset färgades röda med mörkare bladnerver.
Bladen är mörkgröna och blanka på ovansidan, rödluddiga på baksidan. För min del helt oemotståndelig. Fotot har jag hittat här.

För den kulturhistoriskt intresserade finns boken  Blomma kruka! av Leena Arkio-Laine,  utgiven av Svenska litteratursällskapet i Finland 1991. Den beställde jag direkt från Helsingfors för många år sedan. Det har jag aldrig ångrat. Boken är väldigt bra skriven och forskningen om krukväxternas kulturhistoria från 1810, då rumsväxter började förekomma i högreståndsmiljöer och fram till funktionalismen på 1930-talet, är gedigen med ett rikt material med äldre fotografier. För mej är den en guldgruva trots att exemplen kommer från landet i öster. Vi har så många rötter gemensamma sen århundraden tillbaka. Och interiörerna från städernas borgerliga hem till landsbygdens enkla stugor är bara de mycket sevärda.
Kaplanens arrendator Borg med familj i sin stuga i Malax i början av 1900-talet. Foto av Henrik Cronström.
Ur boken Blomma kruka! av Lena Arikio-Laine. Där kan man läsa mer om krukväxter i bildtexten.
.
.

Kanske har även andra bloggare åsikter om , , , ,

15 kommentarer:

  1. Vi hade nog alla växter som du räknade upp - utom näckrosbegonia - dessutom minns jag nerium, kristi törnekrona och en hel del kaktusar som jag inte kunde namnet på. Säkert hade vi ännu fler, som jag varken minns eller kände till namnet på, eftersom båda mina föräldrar var intresserade av växter, både ute och inne, och glatt kastade sig över nyheter.
    Margaretha

    SvaraRadera
  2. Tack för boktipset!
    Tanken med de insamlingar som POM har gjort är att de så småningom ska bli tillgängliga för allmänheten. En del växter från andra insamlingar som gjorts har redan börjat spridas så smått.
    Just krukväxter är jag själv väldigt intresserad av. Jag ska beställa boken genast.

    SvaraRadera
  3. Margaretha - Kristi törnekrona och kaktusar har jag för mej att jag förde in i huset men de är gamla sortens krukväxter. Det ENDA jag har kvar från mina föräldrar är ledsamt nog aspidistran.

    Daniel - den finns på Adlibris för det facila priset av 84 spänn.
    Menar du att växterna som samlats in även är menade att spridas i landet? Fantastiskt i så fall. Tycker jag :-)

    SvaraRadera
  4. Hej !
    I slutet av 70-talet köpte jag en liten planta i ett äldre växthus i Umeå. Man sa att "förut" fanns de i "varje hem" på landet och kallades BondJasmin. Nu har jag en stor sådan som blommar vissa år med säkert 100 blommor eller mer.
    Det latinska namnet är Jasminum Sambac, eller Arabisk Jasmin. Har sett att blomskott på auktion kan gå upp till knappt 400kr.
    Hälsningar, Mari C.

    SvaraRadera
  5. Men vilken lycka Mari C!!!! Jätteroligt!

    SvaraRadera
  6. Jo men en näckrosbegonia har jag haft. Vart tog den vägen tro? Jag har nog inget gammalt kvar alls här, men när jag flyttade in läste jag på lite om gammaldags krukväxter och försökte skaffa plantor eller så själv, för jag tyckte att det skulle passa i det här bonniga huset. Dessvärre är väl inte inomhusklimatet nu för tiden vad det en gång var, så det kan vara vanskligt att få de gammaldags att trivas.

    Jag vet inte om du såg svaret på din kommentar, men om du blir sugen på en alsobia, så skickar jag gärna några stoloner till dig.

    SvaraRadera
  7. Haha! Med det förra inlägget i färskt minne läste jag... Krukväxtupproret, och tänkte genast på knutna nävar bland knopparna och röda balsaminer. Men, men. Inte fullt så rabulistiskt utan mer räddningsaktion. Jag har en gammal Mårbacka och en Porslinsblomma som inte heller är så ny. Från barndomshemmet minns jag en hibiscus som var en och en halv meter hög och uråldrig. Den är borta nu... Tålde inte en flytt, tror jag.

    SvaraRadera
  8. Scylla - när är rätta tiden för förökning? Är det nu?

    SvaraRadera
  9. Mira - haha, tror du inte jag tänkte på samma sak angående upprop och uppror. Men innehållet i den här bloggposten stämde inte med något upproriskt :-)
    Men att du inte tog sticklingar av hibiskusen...

    SvaraRadera
  10. Mari C - ett skott vore trevligt men när ska det tas?

    SvaraRadera
  11. Jag var bara 13 år vid den flytten och tänkte inte så mycket på hibiscussticklingar. Tyvärr...

    SvaraRadera
  12. Det är inte så kinkigt med alsobian. Funkar bra nu, men går också senare. Som de flesta gesneriacéer är den snäll. Bara att sticka ner "tussarna" i lite jord, ev med påse över i början, så rotar den sig snabbt och skickar ut nya revor.

    SvaraRadera
  13. Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.

    SvaraRadera
  14. Hej Mari C,
    Tack för komentaren där du skriver fint om 50-talshuset du bor i och blomskottet som är på G.
    Jag tog dock bort den för att din adress stod i texten.
    Kanske ses vi i fina 50-talet ;-)

    SvaraRadera

Hej alla ni knapptryckare som hittat hit och vill kommentera - ni ska veta att jag tycker om uppfriskande och konstruktiva kommentarer...

Om du inte har en egen blogg eller en g-mailadress, klicka i Anonym så kan du skriva en rad ändå. Men skriv ditt namn i kommentaren :-)

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...
Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...