7 september 2009

Kvinnans myndighetsålder

Då jag skrev om Ulrika Jacobsdotter som blev myndigförklarad 1862 efter begäran av sin gamle far, fick jag en kommentar av Jossan som gjorde att jag ville undersöka detta med kvinnans myndighetsålder lite närmare. På nätet hittade jag domboksforskning.se med en undersida om kvinnans myndighetsålder från 1600-talet till idag. Därifrån har jag hämtat de här uppgifterna:

Gällande lag i början av 1600-talet: Ogift kvinna var omyndig. Fadern eller giftomannen var förmyndare för henne. Gift kvinna var omyndig. Maken var hennes förmyndare. Änka var myndig men blev omyndig om hon gifte om sig.

1700-talet: Kungen kunde besluta att en ogift kvinna kunde bli myndig om hon hade en samvetslös eller försumlig förmyndare. Dock var dispenserna ytterst få.

1800-talet: De kungliga dispenserna blev vanligare.

Kunglig förordning 1858: Ogift kvinna kunde anmäla till domstolen att hon ville bli myndig. Gifte hon sig blev hon dock omyndig igen.

Förordning 1863: Ogift kvinna blev myndig vid 25 års ålder. Men hon hade rätt att anmäla till domstol att hon ville ha förmyndare. Myndigheten var begränsad när hon t.ex. ville gifta sig måste hon ha giftomannens samtycke.

1872: Ofrälse kvinna behövde ej längre giftomannens samtycke.

1874: Gift kvinna får rätt att bestämma över egen inkomst.

1882: Frälse kvinna behövde ej längre giftomannens samtycke.

1884: Ogift kvinna blev myndig vid 21 år. Möjligheten att avsäga sig myndigheten fanns fortfarande.

1921: Kvinnan blir myndig vid 21 års ålder oavsett om hon är ogift eller gift. Nu får kvinnorna även rätt att rösta i politiska val.

1969: Kvinnan blir myndig vid 20 års ålder.

1974: Kvinnan blir myndig vid 18 års ålder.

Det är intressant att läsa Carl Jonas Love Almqvists Det går an med det här i bakhuvudet. Den gavs ut 1839.

Man kan se att mycket hände under 1800-talets senare del. En ny sorts verklighet höll på att danas, övergången från jordbrukarsamhället till industrisamhället snabbade på processen. Kvinnorna började tjäna egna pengar och blev mer ekonomiskt oberoende. Då min mamma föddes 1921, gick grundlagsändringen igenom så kvinnor fick rösträtt.


Det här är klass 1-3 i byns skola, numera bygdegård. Då de här barnen blir vuxna kommer samtliga att vara myndiga och samtliga kommer att ha rösträtt! Min mamma Karin sitter längst fram till höger, hennes bästa kompis Greta Hörnsten sitter intill. De båda pojkarna Henning och Johan längst ut på båda flankerna, är mammas kusiner. Andra barn är Gustav Lindgren, Aina Lindgren och flickan med förklädet känner jag bara till efternamnet på: Johansson. Folkskollärarinnan heter Eufrosyne Johansson gift Thurdin.

Då jag var ung var det viktigaste som snackades om i samband med att bli myndig att man kunde gå på Systemet, nummer två var att man fick rösta på politiska partier till riksdag och kommun. Att jag skulle bli myndig var en självklarhet, något annat gick inte att tänka sig in i... Så kort historiskt perspektiv man har som ung.

7 kommentarer:

  1. Trevligt att känna igen farfar på bilden=) Säger det igen; det är verkligen intressant att läsa det du skriver om. Jag har varit fascinerad av släkthistorier länge, men inte funderat så mycket tidigare kring kvinnornas självständighet och i den synvinkeln hur annorlunda det var då mot idag. Förstår också nu vilken research det krävs inför att skriva något seriöst skönlitterärt, främst om farfarsmors öde...det får väl "gro" några år till...

    SvaraRadera
  2. Jag har pappa att tacka för mycket då det gäller släkthistorierna. Han kunde på begäran eller utan begäran berätta om och om igen på ett bra sätt, utan att tjata. Då nöts det liksom in en del... Dessutom gjorde han anteckningar.

    Har man intresset tror jag att det är så för vem som helst - du kommer att bli en bra släktkrönikeberättare !!!

    SvaraRadera
  3. Jossan, din farmor hette Elsa och kom från Högen berättade pappa. Hon var gift med min morfars yngste bror och de bodde på Halla i det gamla huset där även Johan Olof och Klara hade bott. Elsa dog ung 1927 i barnsäng och det hela var MYCKET sorgligt. Du vet ännu mer är jag säker på hennes födelseår t. ex.

    SvaraRadera
  4. Om jag kommer ihåg rätt så var det så här: Farfarsmor fick komma och bo/arbeta hos släktingar som väldigt ung (mittemot "Halla") tror Elsa var född 1898. Var iallafall mycket yngre än Adrian som hon gifte sig med. Efter att hon dött och farfarsfar gift om sig flera år senare, så fick bla farfar (Johan) flytta till sin faster i huset nedanför. Ja, verkligen sorgligt, synd att jag inte kan få reda på mer kring detta, då det inte finns kvar någon i livet som kan berätta hur det var då.

    SvaraRadera
  5. Hej, Intressant läsning! De saker jag som finlandssvensk är stolt över att Finland som första land i Europa införde rösträtt (och lika värd) åt kvinnor redan 1906:) Gillar din blogg jättemycket!

    SvaraRadera
  6. Det må jag då säga! 1-0 till Finland! Vilket föregångsland.

    Finns någon kvinnlig finsk författare från sekelskiftet som tar upp kvinnofrågan, Tuvull?? jag är inte så bekant med finsk litteratur från den tiden.

    SvaraRadera
  7. Ja, visst är det fantastiskt att Finland var före Sverige i rösträttsfrågan för kvinnor! Heja Finland!

    Min mamma föddes 1922 - hon föddes med rösträtt kan man säga. :)

    SvaraRadera

Hej alla ni knapptryckare som hittat hit och vill kommentera - ni ska veta att jag tycker om uppfriskande och konstruktiva kommentarer...

Om du inte har en egen blogg eller en g-mailadress, klicka i Anonym så kan du skriva en rad ändå. Men skriv ditt namn i kommentaren :-)

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...
Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...