2 januari 2010

Timmerhus att recycla

Konstruktioner av liggtimmer är så behändiga. Idag går det att läsa i Aftonbladet på nätet om ett småländskt timmerhus som flyttats och bebos av unga entusiaster. Det här gäller sydsverige där man kanske ser annorlunda på de gamla timrade allmogehusen??? Här är bloggen om samma hus.
Hur många gånger har jag inte hört att det är bara att "tutta på" eller riva ett hus som ser lite förfallet ut? Okunskap direkt!!! När ska vinden vända här i norr där knuttimringen levt kvar längre än söderut?



Gone for ever... Samtliga av de här byggnaderna är borta. Mangårdsbyggnad, bryggstuga och bostadshusen i bakgrunden. Morfar kunde se dem från sitt hus eftersom de låg i min by. Här gick han i skola. Huset till höger försvann för tre år sen. Mangårdsbyggnaden rakt fram kolades till träkol på 30-talet. Husen i gattet bortanför revs på 40-talet. Vad vill vi med vår kultur? Vad är kultur för oss???

2 kommentarer:

  1. Jag håller helt med dig! Och ändå har ni där lyckats spara så mycket mer av ert kulturarv än vad vi här på denhär sidan viken lyckats med...Efter krigen var ju mycket förstört och skulle byggas upp, och då drogs man med i en våg om att allt gammalt skulle förnyas, den "vågen" har hållt i sig. En bekant till mig grundade första och enda (!) byggnadsvårds"butiken" i Finland för ca 14 år sedan. Lite sorgsen blir man nog...

    Men glad över ditt förra inlägg blev jag (också).(Snö)änglar finns, om man vill se dem:)

    Varm kram!

    SvaraRadera
  2. Så vi människor gör. Krig är traumatiskt, så mycket förstörs och kommer inte tillbaka. Förstörelse kan också ske utan krig, helt planerat. Det gäller att ta vara på det lilla om man kan. Morfars lilla omärkvärdiga hus kanske... Jag försöker men beslut tas av andra som kan påverka min målsättning.

    Men nu njuter jag av snön, vintern, kylan!!!
    Jag tror Du gör detsamma, Tuvull!

    SvaraRadera

Tyck till om du vill...