Många är de som risat in sina initialer och ett årtal eller skrivit sitt namn med rödpenna på mangeln. Framöver ska jag ta hand om den, tvätta av den damm och befria den från de stämninggivande svalornas visitkort och lägga på tillhörande stenbumlingar som nu ligger bredvid på golvet. Då ska det bli en fröjd att dra några valsar. Mangeln har stått dära Halla i mangelboden. Där bodde Clara och Johan Olof, min morfarsfar och morfarsmor. Morfar fick den med sig till sitt nybyggda hem år 1913, det hus som nu är mitt.
Jag minns så väl hur vi manglade, mamma och jag, på mangelvinn´. Det gäller att dra jämnt, vara samkörda. Annars gick rullarna med linne och skyddsduk snett och körde fast, vilket skapade jobb för den vuxna manglerskan. Jag är lite fascinerad över att jag använt ett museiföremål fram till 70-talet då jag flyttade hemifrån. Jag känner mej inte alls antik själv. På det besöksvärda tvätterimuseet i Hagalund, Vårby, Stockholm, återfinns en likartad mangel samt på bild HÄR.
.
Kanske har även andra bloggare åsikter om mangling, stenmangel, initialer, mangelbod, museiföremål, Hagalunds tvätterimuseum
Jag har också vevat mangel, känner mig inte heller så antik(-60) Berit
SvaraRaderaHej sveejs Berit! Nej allt behöver inte gröas emd elektricitet ;-) men den här mängeln vevar man inte utan överdelen rullas fram över underdelen. Här finns en bild på en sådan här typ av mangel: http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Stenmangel.jpg?uselang=sv
SvaraRaderaJag tänker ofta, när jag "slänger in en tvätt", att så enkelt vi har det nu för tiden! Ändå har jag inte alls upplevt tvätt i ån eller kallmangel, men tvättmaskin och badkar i källaren är jag uppvuxen med :)
SvaraRaderaPrecis en sådan mangel finns i vårt gamla sommarhus! Tänkte släpa hem den och göra ett arbetsbord av den,eftersom jag inte kommer att mangla med den.
SvaraRaderaTräkonstruktionen är så vacker i all sin enkelhet!