29 oktober 2015

Fick ett samtal

Fick ett telefonsamtal av en vän i midsommartid detta år med beskedet att länsstyrelsen har sagt ja till ytterligare 19 vindkraftverk nedanför Gabrielsberget. Några frågor ställdes angående detta. Visst, jag har satt mig in i ärendet som påbörjades för flera år sedan.

Första mötet hölls i ett fullsatt EFS bönhus i maj 2009 med människor som ville ha ett vindkraftverk på sin mark. Markägare som tagit kontakt med Kraftö som därefter initierat mötet. Jag skulle tro att det var lika mycket folk i bönhuset som den gång då väckelsen gick genom bygden. Men avsikterna var helt eljest denna gång, det var möjligheten till egen vinning som samlade folket. Bönhuset uppläts då någon i styrelsen är vindkraftsförespråkare.

Jag berättade för min vän att kommunen sagt ja till projektet i oktober 2014, se sidan 7 i länken. Vi talade om dagsläget. Han, som är välutbildad, inflyttad från södra delen av landet och med tjänst i residensstan, ställde frågan:

- Vad säger de intellektuella i byn?
- Intellektuella??!


Vad skulle jag svara?
Ingen i byn, vare sig man menar sig vara "intellektuell" eller inte, talar öppet om sina privata åsikter. Om man inte tillhör La Famiglia. (Jfr Sovjet en gång i tiden.)



En intellektuell är en person som ägnar sig åt vetenskaplig eller litterär verksamhet. De intellektuella omfattar grupper som yrkesmässigt förmedlar kunskaper och åsikter, till exempel forskare, författare och lärare. Ordet kommer av intellekt, som betyder förstånd.
I en snävare bemärkelse avses med intellektuella personer som gjort sig kända för att analysera och ha åsikter om samhället, och om tidens stora frågor. Sådana frågor kan vara av till exempel politisk, filosofisk, religiös eller kulturell natur.

Kortversionen av Nationalencyklopedins förklaring är denna:
intellektueʹll (franska intellectuel, av latin intellectuaʹlis, till intelleʹctus, ’uppfattning’, ’föreställning’, ’insikt’), en mångtydig benämning på den som med sina idéer söker påverka samhällsutvecklingen.
Jag har fått uppfattningen att människor vill flytta ut på landsbygden för att slippa stadens stress, ha nära till stillsam natur, lukta på blommorna och kunna odla sina egna grödor. Eller för den delen utöva sitt motorintresse.

Men nej, här i lilla kommunen ska man gilla buller, lukt och damm! som förra kommunalrådet sa i ett offentligt uttalande. Hon satt kvar till senaste valet. Uttalandet minns jag väl trots den tid som gått. Artikeln hittar jag inte i brådrasket men väl en insändare av någon som faktiskt opponerade sig mot uttalandet.
Insändare i VK lördag den 23 juli 2005.
Kommunalrådet Ulla-Maj Andersson (s) bjöd in (VK 21 juli) Myresjöhus till Nordmaling. Nu får hon kritik för sitt uttalande.

Buller, lukt och damm

VI SER I VK Nordmalings Ulla-Maj Andersson som en färgstark vindmölla med utsträckta armar välkomna Myresjöhus att etablera sig i kommunen. "Här får det bullra, lukta och damma" ler hon förföriskt, därmed som vanligt förgripande den process som regleras av miljölagarna.
"Här har folk aldrig protesterat mot etableringar" säger hon och ser verkligen ut att ha lyckats förtränga vindkraftsdebaclet på Gabrielsberget.
Den bästa lösningen är att Umeå får Myresjöhus i utbyte mot det stinkande krematoriet, som med fördel kan placeras i Nordmaling, där folk inte är så noga och aldrig protesterar.
Buller anses inte som något problem heller i Umeås kommunledning så det utgör inget hinder för etablering där.
ARGUS


Välkommen att bosätta er här i kommunen ni som är välutbildade, som är kulturintresserade, som är kulturbärande människor. Här finns ett speciellt klimat. Men kultur - det får ni hålla själva! Om ni nu inte vill bo i stan kanske ni väljer att bo på landsbygden närmare en större stad. Visst är det oändligt tråkigt att det är så. Eller?
.
.

7 kommentarer:

  1. Jag skulle vilja fråga om vi som bor på landsbygden har ett ansvar i den bild som andra skapar på oss? Många tycks ju tro att vi är okunniga i det mesta.
    Det finns en romantik i att bo på landet med frisk luft och mindre stress.
    Man ska leva jordnära och föeverkliga sig själv. Allt är så fantastiskt tills höstmörkret kommer och gatlysen saknas. Då kommer verkligheten ikapp många...

    Caroline C.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Självklart skapar alla en bild av sig själva, landsbygdsbor lika väl som stadsbor. Medierna hjälper till och är sällan tillitliga. Min uppfattning har förändrats sedan jag själv blev hemmansägare. Jag var oerfaren nog att tro att människor i min by var fria att ha egna åsikter. Så är det alltså inte. Det handlar inte om okunnighet utan om brist på egenmakt och självtillit tror jag. Man måste känna att man har egenmakt samt inte känna rädsla för att ha det jag menar är livskvalité.
      Själv älskar jag hösten och tycker det finns för många ljusföroreningar. Hösten inger mig lugn. Kyla, snö och mörker är positiva ord för mig :-)

      Radera
    2. DN krönikan från igår tycker jag är bra. "Demokrati utgår från tillit och kan aldrig bygga på rädsla."
      Det gäller en liten by lika väl som världen i stort. Det jag vet är att här i byn finns en hel del rädsla och därför är här tyst som i en diktatur eller i ett medeltida feodalsamhälle.

      Här är krönikan:
      https://lagring.files.wordpress.com/2015/10/kultur-dn-29-okt-2015-2.jpg

      Radera
    3. Kan inte rädslan vara ett tecken på att många inte vågar höra sanningen och våga säga ifrån ibland?
      Det är så många som är så lättkränkta idag och tål inte det minsta lilla mothugg.
      Då är det bättre att tiga för att slippa dras in i en karusell med anklagelser och krävas på förklaringar som aldrig når fram.
      Det är allt för många som går och bär på en offerroll idag.

      Visst kan hösten vara mysig men den kan också bli nattsvart när man bär på ett inre mörker.
      Då är inte den mysiga filten längre varm och god utan tyngd av sorg och ledsamhet.

      Caroline C

      Radera
    4. Så sant Caroline!
      Många känner rädsla och vågar inte säga sin sak med risk för att bli utstötta ur bygemenskapen. Hellre då låtsas hålla med "makten" och därmed bli överkörda. Den egna viljan kvävs. Man känner då avsaknad av egenmakt och ingen människa mår bra av att ha det så under lång tid.

      Jag har valt att bo på landsbygden för att jag trivs med det. Men var man än bor kan man ha ett inre mörker, i stad som på landsbygd. Att känna sig ha livskvalité, egenmakt och framtidstro är viktigt. Och minst lika viktigt är att känna till historien och sin egen bakgrund och inte låta sig styras av andra.

      Radera
  2. Äntligen har jag funnit någon som förstår vad jag menar!
    Tack för kloka tankar som svar.
    En sådan här dag nynnar jag tyst för mig själv Tove Janssons "Höstvisa" och tycker allt mer om den texten.
    Ljusen är tända i mörkret och det finns tid för eftertanke.
    Varm kram till dig!

    SvaraRadera

Hej alla ni knapptryckare som hittat hit och vill kommentera - ni ska veta att jag tycker om uppfriskande och konstruktiva kommentarer...

Om du inte har en egen blogg eller en g-mailadress, klicka i Anonym så kan du skriva en rad ändå. Men skriv ditt namn i kommentaren :-)

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...
Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...