Visar inlägg som sorterats efter relevans för sökningen Wäringstams. Sortera efter datum Visa alla inlägg
Visar inlägg som sorterats efter relevans för sökningen Wäringstams. Sortera efter datum Visa alla inlägg

17 oktober 2014

Rykten med sanningshalt?

Det går rykten på bygden att byggnaden där Wäringstams Ekipering är inrymd på bottenvåningen och lägenheter finns på de två övriga våningarna - ska rivas! Om det är sant vet jag inte, men jodå, det sägs att byggnaden numera ägs av Coop och där ska bli parkeringsplatser för Konsum!!! Parkeringsplatser finns redan nu på tre sidor om Konsumbutiken, den ena finns bakom Wäringstams.
Vissa rykten brukar ha sanningshalt. Kanske är det endast jag som tycker att det är "skalitt" om den habila, rena funktionella 60-talsbyggnaden rivs. Kanske tycker de flesta att en parkering blir mer storstadsmässig och ger en kick åt samhället. Kyrkovallens centrum är till stor del förändrat under 70-talet, kanske är nästa rivningsvåg på gång...

Här framför Konsumentrén finns några p-platser. Många fler finns på de två andra sidorna.
Kommunpolitikerna försöker locka fler boende till Nordmaling. Det går inte så bra. Man tecknar sig inte för köp av nya lägenheter som planeras på Notholmen. Politikerna vill naturligtvis ha personer med hög inkomst för att skatteunderlaget ska bli större. Det innebär välutbildade människor som kräver bra skolor för sina barn, god boendemiljö OCH ett estetiskt tilltalande samhälle. Tillgång till natur räcker knappast.

Wäringstams - med sin neonskylt - är långt vackrare än en asfalterad parkeringsplats. Är det bara jag som tycker det tro? Wäringstams har det mesta ;-) Dessutom finns få neonskyltar kvar i Nordmaling. Svenska Handelsbankens blå fribokstäver finns kvar, Näslunds konditoris neonskylt är paj och det verkar inte som ägarna är intresserad av att hålla denna intakt. Blomsteraffärens skylt är borta. Finns någon fler dära Vall´n? Neonskyltar är populära på andra ställen, se HÄR om storstadsneon och tävlingar som anordnas.
 
Mitt emot Coop Konsum ligger det som förut var Häggströms kiosk med trista ljuslådor som lyses upp av lysrör inuti, långt från stiliga neonskyltat. Ni vet en sådan där liten kiosk som man stod utanför och handlade från genom en lucka. Så småningom byggdes den till och blev en kiosk man gick in i för att köpa godis, glass, "röka", tidningar mm. Sedan några år tillbaka har en uteplats byggts  och numera kallas det restaurang och pizzeria. Med fullständiga rättigheter. Jajamensan. Lite otroligt är allt det enligt mitt sätt att se. Vallens enda alkoholserverande "restaurang". Den i omgångar tillbyggda lokalen tycker jag inte är vacker.

Klockstapeln skymtar långt där bakom, den vackraste äldre byggnadsverket i hela Nordmaling. Den är skyddad enligt kulturmiljölagen så den rivs inte hur som helst vill jag tro. Det är på grund av den och 1400-talskyrkan som en skylt med "kringla" finns vid E4, en sevärdhet.

Det här är således något av Nordmalings centrum. Inte märkvärdigt på något sätt, en glesbygdskommuns största tätort. Idag är invånarantalet i kommunen 7000, 3000 färre än då jag var barn. Det är inte så värst många så man har inte råd att tappa ytterligare.

Här inne i det detaljplanelagda samhället måste kommunen ge rivningstillstånd eller bygglov för att man ska få riva respektive bygga. Tillåt inte rivning av Wäringstams byggnad för en parkeringsplats om sådana planer finns. Det utarmar. Fram för mer skönhet och kultur! Det attraherar människor att flytta hit.
.
. vll ja

10 augusti 2012

Näsdropp och neon

Jag tog en sväng in på Wäringstams ekipering för ett tag sen. Längst in, längst bort i herravdelningen fann jag vad som jag betecknar som en svårfunnen skatt. Ni ska få se - men först:
Wäringstams dära Vall´n har den snyggaste av skyltar på fasaden. Sedan Erixons Blommor försvann är denna skylt och den som finns på fina Näslunds konditori de enda neonskyltar som finns kvar i Nordmaling. Finns Utterströms? Skylten Blommor plockades ner och skrotades antagligen, den följde inte med till nya affärsläget där den passat lika bra. Wäringstams är dock så specialanpassat namn att den inte passar någon annanstans. Låt oss hoppas den blir kvar! Den lyser med ett underbart rödorange sken i mörkret. Den ger Vallen ett sken av storstad :-)
Skatten jag nämnde är näsdukar av den gamla hederliga blå arbetsmodellen. Så svåra att finna i handeln.
Men ser ni vad jag ser bredvid hängslena? Blå traditionella bomullsnäsdukar. De är inte lätt att finna då pappersnäsdukar övertagit funktionen och till kavajens bröstficka krävs kanske en flottare näsduk? Eller kanske inte?

Riktiga snorfanor för riktiga män ;-) Sådana min far använde. Och som min man föredrar framför pappersdito. Fjorton kronor styck är inget pris att snacka om för en bomullsnäsduk som tål många tvättar i 95 grader. Det tackar jag för. Great! Igen! Självfallet finns ett stort sortiment av herr- och damkläder också men nu föll jag för näsdukarna :-)
.
.
Kanske har även andra bloggare åsikter om , , , , , , ,

11 augusti 2017

Mitt i smeten

60-tals-byggnaden är riven och parkeringsplatserna intill Konsum är färdigställda. Till gagn för handeln, men kanske inte för trivseln i tätortens centrum. Nu äger KF-fastigheter en central tomt som man sannolikt betalat rejält för.

I samband med köpet och före rivningen kom ett antal parkeringsplatser till bakom Wäringstams. Det var ca 8+10 p-platser bakom Wäringstams byggnad men därifrån krävdes att man gick några steg upp i en kort trappa mellan husen.

Ytterligare parkeringsplatser vid Konsum, de ursprungliga, finns kvar i anslutning till entrésidan mot gatan samt på motstående gavel till den på bilden ovan.

 
Kommer man körande österut längs Kungsvägen möter man Konsums parkering så här. På utfyllnadsmassorna blev det 14+10 p-platser in the middle of Vallen där Wäringstams byggnad tidigare stod. Plus 7 stycken platser i terrassen nedanför med en kort trappa upp längs fasaden.

Asfaltyta, galvaniserat avbärarräcke, stabbiga betongsuggor avgränsar den nya parkeringsytan. Snyggt? Praktiskt?  Helt tydligt funktion utan estetik. Inget har gjorts för att mildra intrycket av "öken" - inga träd, ingen vacker avgränsning. Är det en för liten ort att kosta på "onödigheter" - eller vad?

Det vita huset som skymtar längst bort i fonden är kommunhuset vars fasad inplåtats denna säsong.

Bryggaregatan sluttar ner och möter Kungsvägen. Blicken slutar i en asfaltyta, en bilparkering. Ett landmärke saknas. Till vänster syns kiosken som byggts ut till restaurang, hm.

Förr låg 60-talsbyggnaden med bostäder och ekipering i Bryggargatans slut. På grund av medvetet eftersatt underhåll såg den ganska förfärlig ut innan den revs. Neonskylten var vacker och byggnadsmaterialen av gedigen kvalitet.

https://morfarshus.blogspot.se/2012/10/neonskylt-neonljus-kulturhistoria-skonhet.html
Mitt i tätortens centrum. Kanske är detta en liten kommuns dilemma, att kompetens i stadsplanering saknas och att man finner sig i näringslivets krav, kanske utan restriktioner. Kan det som hänt i Vallens kärna kallas centrumutveckling?

* * *

Digitala insändare i lokaltidningen VK som jag inte kunde låta bli att ta skärmdump av. Det är svårt för små orter vet vi, kanske särskilt i "Norrland". Förebilder krävs för ungdomar.

 

#Nordmalingsproblem

20 maj 2015

Centralt och igenbommat


Den 21 mars 2015 upphörde Wäringstams dam- och herrekipering dära Vall´n. Punkt.
Här kommer några vardagliga foton:
 
Ni ser gedigna material som ädelputs, marmor, neonskylt och rostfria fönsterpartier i bottenvåningen. Ganska oförvanskat exteriört. Bevarade träfönster och balkonger med frontplåtar och räcken är original mot gården. Kvalitetsmaterial i en omärkvärdig 60-talsarkitektur. Kanske stör parabolantennerna mest på avstånd . Och rampens räcke av trä passar inte in men går lätt att göra vackrare.
Byggnaden med affär och hyreslägenheter ligger intill Konsum. Bakom Wäringstams inrättade Konsum ganska nyligen en parkering utöver de som finns på de andra sidorna. Får se om huset rivs för att bereda plats för en större Konsumparkering. Fastigheten ägs sedan några år av KF har jag fått veta. Vissa bostadsfönster ser också tomma ut. Kanhända håller KF på att tömma huset på hyresgäster för att kunna riva som en nordmalingsbo sa till mig.
 
 
I maj 2015 står skyltfönstren öde. Ännu en påminnelse om landsbygdsproblemen som finns här i landet. Tomhet och nedläggning drabbar inte endast detta kommuncentra. Jättetråkigt är ordet.

Och här finns mer skriverier om den ekiperingen:
2014
Rykten om rivning
2012  
Neonskylt
Snusnäsdukar
 Då var det 1977

Jag ser så tydligt det delade landet. I min nya hembygd i Mellansverige pågår jubileumsförberedelser. Det ordnas och donas långt i förväg, planteras träd och växter, snyggas till, byggs, målas genom kommunens försorg - allt för att göra besökare och oss invånare stolta och medvetna över värdet i vår månghundraåriga hemort. Det är lovvärt. Medeltida kulturarv förpliktar.
.
.

30 december 2019

Dahlströms bokhandel

Den gamla skolan dära Vall´n var en träbyggnad som låg på Storgatan. Där bodde familjen Dahlström och där öppnade man en bokhandel 1880. Byggnaden revs, troligen på 50-talet då nya skolor uppfördes. Jag är inte uppdaterad på tätortens alla tilldragelser, byn ligger närmare till hands :-)

År 1891 flyttade familjen Dahlström till huset på bilden nedan, vid Kungsvägen. Bokhandeln följde med till nya stället.

 Förstora genom att klicka på bilden.

Min mamma beskrev bokhandeln, som hon minns den, som ett djupt, rätt mörkt rum med en disk längst in. Där bakom disken befann sig Betty Carloz. Det är så som jag föreställer sig en typisk boklåda.

Betty Dahlström dog 1958 och trähuset bör ha rivits inte långt efter detta för att bereda väg för moderniteten. Där uppfördes en ny byggnad i betong - Wäringstams ekipering med hyreslägenheter i två våningar ovanpå centralt belägen vid Kungsvägen.

 
Detta hus köptes av Kooperativa Förbundet och revs i sin tur i början av 2016 . Det ersattes då av en parkeringsyta tillhörande Coop. Som alla förstår är markpriserna låga i tätorter i denna del av landet när ett flerfamiljshus och affärslokal ersätts av en parkeringsyta i marknivå.

Rivning pågår. Byggmaterialsortering - nej! Bild från nätet.

Själv minns jag Lindmarks bokhandel dära Vall´n i korsningen Nygatan / Kyrkogatan. Där intill hade jag som 4-5-åring  min första upplevelse av tid och rum i en tätort, av stadsplanering, av kvarter. En hisnande känsla var det!

Här är inte kända för att måna om bevarande av äldre byggnader och miljöer. Inga protester hörs när hus ska rivas. Byggnader hinner heller inte bli väldigt gamla innan de byts ut mot något annat. Det sägs att människors behov av identitetsskapande miljöer ökar i en osäker tillvaro där bland annat urbaniseringen gjort oss rotlösa. Det tar inte marknadskrafterna någon som helst hänsyn till.

 
Till vänster Dahlströms bokhandel. Till höger lite längre bort det dåvarande Turisthotellet. Framför det mynnar Bryggargatan ut på Kungsvägen.
Observera lummigheten! Det var en annan tid, parkeringsplatser tog inte upp stor yta, en slags estetik i stadsplaneringen förekom ännu.

Två andra inlägg om Dahlströms:
Sträng uppsyn
Sofia Tysk med familj

 
 Samma vy vintertid och några år tidigare.

Detta vykort gör mig förvirrad. Vad är det jag ser förutom Kungsstenen från 1921 mitt i en trafikrondell? Vilken byggnad är detta? Finns den kvar? Är det Kyrkgatan ner mot söder? Man står frågande inför fotografiskt faktum.
Observera alla björkar!

Kungsvägen med Kungsstenen. Konsum har byggts (man ser den brunlaserade taksargen med blåvit skylt bakom bensinmacken). Wäringstams byggnad står mitt emot Bryggargatan. Det f d Turisthotellt är dolt bakom lummigheten.
Observera björkarna!

Foto från Bryggargatan ner mot Kungsvägen (huvudväg genom samhället). Konsum med ny fasadkulör och med ny p-plats till höger om sig. F d Tursithotellet i grönt skymtar längst till höger.
Observera stubbarna efter björkarna till höger. Träden planeras inte att ersättas.

På fotona nedan ser man att än fler björkar sågats ner och ytorna har asfalterats. Allt till bilarnas bästa. Även in på en gård har man öppnat upp för bilparkering.



Valle´n förfallen enligt en som har en åsikt om ortens utveckling.
.
.

31 mars 2012

Då var det -77

Under min första sommar med en systemkamera blev det en hel del växter som fastnade på filmen. Ett trevande försök som visar var mitt intresse låg.
Liten blåklocka (lat. Campanula rotundifolia L.), här i enorm mängd i Lögdeå på den då torra vackra markytan där nu två hyreshus är uppförda. Så skulle jag vilja ha min tomt - torr, karg och med passande örter. Kattfötter skulle jag inte tacka nej till. Smaragdgrön tät villagräsmatta hör inte ihop med min före detta bondgård.
Liljekonvalj i Hyngelsböle, lat. Convallaria majalis L.
Linnea var som helst i skogen nära inpå, lat. Linnaea borelis L.
Prästkragar om kvällen, lat. Leucanthemum vulgare.
Gra:negräse på min dialekt. Åkerfräken lat. Equisetum arvense.
Ängsblommor i krans och den skjorta som blev min favorit under flera år var av slitstark bomull och med stärkt krage och vackra sömmar. Jag knallade in på Wäringstams dära Vall´n och hörde mej för om de hade gamla hederliga herrskjortor. Nja, det hade de inte eftersom det inte var modernt då på 70-talets slut. Men den gamle Wäringstam gick ner på lagret i källaren för säkerhets skull för att kolla läget. Upp kom han med två vita skjortor, vida, sköna, snygga. När jag ville veta vad dessa hederliga skjortor kunde kosta blev svaret att de var mina fritt och för intet!!?! Det fanns ingen efterfrågan på den här sortens skjortor dära Vall´n. Gissa vem som helnöjd reste till Sthlm den hösten medförande riktigt "hot stuff".

Det här var nog första gången jag insåg den stora skillnaden mellan min hembygds modesyn och de tusen olika grupperingar som finns i storsta´n där möjligheterna att gå ifrån likriktningen är stora. De här skjortorna var slitstarka så de använde jag i flera år tills de slutligen föll i trasor. I Sthlm betingade de ganska höga priser. Än skickar jag en tacksamhetens tanke till Wäringstams som fortfarande finns kvar på samma plats, peppar, peppar... De har Vallens vackraste neonskylt dessutom. Den måste jag skriva om snart.
Regnbågslandet med alla röda hus och mitt i bilden veahögen dära veabacken. Fortfarande är ved något jag tycker är väldigt vackert. En gång den viktigaste energikällan i landet.
Och vem vore väl jag som gillar kor om jag inte passade på att få ett par kalvar på foto. På den tiden fanns ännu ett par fungerande jordbruk i byn. Det här är Alvars kalvar.
.
Kanske har även andra bloggare åsikter om , , , , , ,

3 oktober 2012

Ljus i natten

Igår var dagen kommen att fotografera Wäringstams ekiperings vackra neonskylt. Efter dagens beting tog vi en sväng för att handla mat. Vi måste ta oss en mil till matvaruaffären numera sedan LögdBoa gick i konkurs. Det duggregnade och däri låg en möjlighet att få till vackert återsken från neonskylten. En proffsfotograf hade fått det hela än mer tilltalande.
Ett rött ljus i höstmörkret. En vacker neonskylt. Om belysningen i skyltfönstret skulle jag kunna skriva något om men det får bero :-) I några av lägenheterna i det fina huset lyser lampor. 

Den andra neonskylten som finns kvar dära Vall´n numera, är Handelsbankens blåa fribokstäver. 
 Den här skylten är ortspecifik, passar ingen annanstans. Må den få vara kvar i evighet. Amen.
 Våt asfalt, blänk av röd neon. Mer storstad än så här kan det väl inte bli dära Vall´n?
.
.
Kanske har även andra bloggare åsikter om , , , , , , ,

29 april 2016

Tandläkarhuset då

Det var jättekul att få dessa berättelser om tandläkarminnen som kommentarer i förra inlägget. Tack för det! Nu ska jag beskriva huset där mitt första tandläkarbesök gick av stapeln. Det var alltså hos Folktandvården en även en privat tandkliniker fanns på den tiden.

Det här är alltså den byggnad dära Vall´n där Folktandvården en gång  hade sina lokaler. Det är en rejäl och habil arkitektur. Jag har inte kollat upp det men antar att huset byggdes på slutet av 50-talet. Entrén till FTV var den mellan butikerna med stora skyltfönster. Jag förmodar att folktandvårdens lokaler i huset ovan var provisoriska och därefter byggdes om till lägenheter. Någon gång runt 1970 byggdes det nya centrumhuset där FTV fick skräddarsydda lokaler en trappa upp.
 
Det gula teglet håller stilen. Här med färgat fogbruk. Kåken är gediget murad med gult tegel som torde komma från Skåne. Murtegel är, i motsats till fasadtegel, en del av konstruktionen och väldigt slitstarkt. Ett traditionellt material, i detta fall svenskproducerat som det flesta av byggmaterialen var ända in på 60-talet, en svensk guldålder.
Stenbeklädda entréer ger en lite mer gedigen känsla.
Ett senare entréparti av eloxerad aluminium drar ner intrycket. Tyvärr. Här fanns förut en entréport av ek med tjusiga daghandtag och tryckplatta på insidan av dörren. Trappstegen av granitblock med infällt skrapgaller blev kvar. Så bra.
Idag finns inte de där trevliga affärsverksamheterna på gatuplanet längre. Ingrids Mode (modist) och vad mer som nu fanns där minns jag inte. Tillagda ramper av sträckmetall som här brukar vara skrangliga. Bakom insynsskyddet i skyltfönstren till vänster huserar det kommunala fastighetsbolaget.

Husen intill är det som inrymde Wäringstams ekipering som nu töms för att rivas för att bli Konsum/Coops bilparkering och på andra sidan låg ett fint trähus, där Hemslöjden en gång hade sina lokaler. Detta brann för några år sedan och har ersatts av något helt annat.
Fönstren är bytta men ser ganska okej ur trots allt, åtminstone på avstånd. Det sitter fina fallskydd av vitmålad metall vid fönstren med låg bröstning. Lägenheterna torde vara trevligt och funktionellt disponerade där bakom fasaden. Och ljusa.
De fanerade lägenhetsdörrarna ser ut att vara original. Titta på dörrens brevinkast. Där ska de där vita plastbokstäverna finnas. Högsta mode bland folkhemsboende hipsters. Så snyggt! Det är fullt möjligt att komplettera med originaldetaljer när någon del gått sönder. Finns att köpa på Byggfabriken, kolla HÄR.

Så har vi den typiska färgstarka randen från det postmodernistiska 80-talet som avgränsar stänkmålad yta med den enfärgade ovanför handledaren. Den färgsättningen kan jag vara utan. Väggarna är dock fortfarande putsade utan senare påklistrad vävtapet. Ett stort plus. Trappräcken och handledare, kalkstensgolv och kalkstenstrappor håller den goda standarden från byggtiden.

Här ett exempel från en mellansvensk stad där högra porten återställts till ek och den vänstra av aluminium väntar på att återställas. Vad är vackrast tycker ni? Jag är av åsikten att människor påverkas medvetet eller omedvetet av sin omgivningen. Vad tror ni?

Bilden nedanför på namntavla för trapphus kommer från Byggfabrikens hemsida.