13 april 2010

70-talet kulturstämplas?

Jodå, det finns de som inser att 1970-talet bör bevaras. Då jag skrev om 70-talets material i morfars hus skrevs en bra kommentar om att det kan vara värt att bevara. Själv försökte jag problematisera i inlägget vad som är rätt att göra i ett hus som är byggt 60 år före 1970. Visst är det viktigt att diskutera vår kulturhistoria, vad vi ska spara för framtiden. I min by tycker jag dock att det gäller andra typer av kulturhistoriska byggnader och lämningar som vi bör vara rädda om. Men det finns ingen myndighet som bryr sig om en ointressant "flugskit" på kartan, vi måste själva skapa vår identitet genom att spara och värna vårt arv. Och som jag påpekat tidigare finns ingen hembygdsförening som skulle kunna ha en sån uppgift.

Nåväl, då jag lyssnade på bilradio i veckan hörde jag ett inslag på Studio Ett om Hofterup, en tätort i Kävlinge kommun i Skåne.  "Kan hundratals identiska typhus i villaförorter från 70-talet vara ett kulturarv som är viktigt att värdera och bevara för framtiden? Ja, säger Kävlinge kommun i Skåne som har tagit en policy för hur ett villaområde i Hofterup mellan Malmö och Landskrona ska skyddas från alltför hårdhänt renovering. Men många ställer sig frågande till hur en villamatta från 70-talet, den tid då det byggdes som allra mest i Sverige, kan vara en viktig del av vårt kulturarv."

Lyssna HÄR. Jag håller med antikvarien som snackar på slutet. Men hur det blir med morfars hus är en annan fråga.

Stadsarkitekt och kulturskyddande krafter vill "k-märka" villaområdet från innan det blir demoliserat av fastighetsägare som vill ha "personliga" hus och därför renoverar bort 70-talet. Motståndet från de boende är stort. Så HÄR skriver Sydsvenska Dagbladet.
........
Å nu kommer några ångermanländska foton från 1950-talet från hemsidan http://flygfotohistoria.mine.nu/
Här ett hus i grannbyn som skolbussen körde förbi varje dag på väg ditta Valln´och högstadiet. Ritat av en "ångermanländsk Gunnar Asplund", helt i masonite. Jag minns det som väldigt vackert. Den släta masoniteytan som imiterade slätputs är nu panelad och funkisuttrycket borta. Det som gör mej ledsen är att de kulturmiljövårdande myndigheterna inte lyckas göra människor stolta över det man äger. Information är svårt, jättesvårt, jag vet... Vi finns ju i masonitens förlovade land men INGET helt slätt funkishus finns kvar, inte ens i Rundvik, bara de traditionella med ribbläkt. Jag hann fota det vackra uthuset här ovan innan det panelades och ett hus i grannbyn söderut innan det revs. De bilderna kanske jag tar med nå´n gång framöver.


Och här bårda Mobacken med hus som till stor del finns kvar idag. Va kul!


Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

7 kommentarer:

  1. Ja ja hall ve de.Edvins huse ä int som förut. Men tänk va falke tyckt att dem jord e fint när dem slo på lockbräden. Int försto dem att funkishuse va borte. Å på siste korte se si ja att he ä borte två hus.Nere te ene hörne ä lekstuga borte å te andre hörne ä skolhuse bytt mot en tennisplan.
    Hälsninga bårda Mobacken

    SvaraRadera
  2. Men hördde, int visst ja att he hadd vôre e skolhus e denna där tennisbana ä nu, ja trodd he va en lagård på fotot. Ja minns då i alla fall int skola. Å ja va te kroka iblann för tant Elvy bodd på anner sia vägen.

    Ja tyck egentligen att man ske skäll på myndigheten som int kôn få folke stolt över husa sine. He ä klart att he behövs göras nåt åt husa iblann å då äre ju bra om länsmusset ve sine bebyggelseinventeringar hadd lyckat få ut att he ä en slät yta sôm gör funkisen till va den ä. Nu äre risk att bebyggelseinventeringa bara ä hyllvärmare. Min by blev inventere i början å 1990-tale. Te inventeringa bårda Runnvik från 2000-tale finns bara masonithus med traditionell läkt kvar - å he ä ju störste delen sôm si ut se te trakten. Morfars hus å.

    Men jag tyck he ä viktit å int skuldbelägg dem som vill göra huse sitt fint och up-to-date. Ve mer information hadd he förhoppningsvis bleve gjort annorlunda. (Och vem är bättre skickad än detta än kulturmiljövården, den statliga. Men man är ofta eftersläpande och för sent ute.) Näste gang kanske funkishuse bli masoniteklätt igen. E dänn förakte materiale som ha bleve lite te ropet igen.

    Stolthet och fattigdom är bra för byggnadsvården. (Men vem vill verka fattig?)

    SvaraRadera
  3. Du som ä bårda Mobacken måst väl känn del de meste om en den lekstuga sôm nu ä försvônne. Vara gjord borta masoniten? Take iallafall?

    Förresten he va ju snett framaför en den lekstuga sôm du grävd grôbba sôm skull bli en damm. Bleven bra? Har du kvar´n?

    SvaraRadera
  4. Ja va ja känn dell se va no de mäste te en den lekstuga gjort bårde masonitn. Å sen se ha ja hört att he vort gjort en grop dära en denn gårn. Va he nu skull vara bra för.
    Hälsninga bårda Mobacken

    SvaraRadera
  5. He ä klart man ônner på dem sôm gräv grôbben på gårn sin, va he ske va bra för.
    Men ju äller man bli ju minner begrip man se på va människen ävles å hall på ve.

    SvaraRadera
  6. Haha, Viola fattar nada. Men en dikt sôm het "Te grôbba" kôn ja ju ge me dell å skriv åt je:

    I GROPEN
    Här vilar
    det
    som av livet föddes,
    som av drömmen vaggades,
    som av illusionen leddes
    på vägen hit.
    Till gropen!
    Verkligheten
    grävde den

    Skriven av Nicken Malmström

    SvaraRadera
  7. I GRÔBBA
    Ja ônner ja
    va he va för dröm
    sôm las i en den grôbba
    å kôn he ha vôre
    verkligheten sôm grävda?
    Ja ônner ja

    G.W.

    SvaraRadera

Tyck till om du vill...