16 juni 2011

Sopor

HÅLL NATUREN REN

För ett tag sedan lade jag ut en enkät här i marginalen med frågan:
"Tycker du att det är ok att dumpa trädgårdsavfall i skogen på annans mark även om det finns en gratis återvinningsstation i kommunen?"

Det var 27 personer som gav sig tid att klicka på något av de svarsalternativ som gavs och fördelningen blev som följer:

15 %
* Ja, det spelar ingen roll då dumpade grenar, löv och växtrester multnar om ett antal år.

2 %
* Nej, det är inte trevligt att ta skogspromenader, plocka bär och svamp om man hittar sådana dumpningsplatser.

2 %
* Ja, vi har enorma arealer med skog i Norrland. Det är så liten procent av ytan som upptas av trädgårdsavfall.

22 %
* Nej, använd kompost på egen tomt eller bränn avfallet i ett hörn av den egna tomten.

7 %
* Ja, om det är närmare till skogen än till kommunens avgiftsfria miljöstation. Man sparar in bensin och därmed minskas koldioxidutsläppet om man dumpar i skogen.

41 %
* Nej, allemansrätten innebär inte att skogen är en fri att använda som trädgårdsavfallsplats.

Av detta kan man inte dra någon slutsats. Men jag anar att bland de 41 % som tycker/vet att allemansrätten inte ger rättighet att använda skogen som avfallsplats för trädgårdsavfall, bor de flesta i mellersta eller södra delen av landet. Kanske är de stadsbor. Ju mera tättbebott, ju mindre grönyta per capita, desto mer torde man uppskatta skogens rekreationsvärde. Och det är inte enbart trädgårdsavfall som dumpas.

Just nu pågår ett stort forskningsprojekt som heter Future Forests som beaktar virkesproduktion, naturvård och rekreation tillsammans. Ska bli intressant att se om det blir en papperstiger eller får genomslag i skogsbruket.

Detta är foton från skogen i min by. Inte trädgårdsavfall. Inte byggnadsvård. Inte recycling.

Nu i maj tog jag en tur till en plats jag inte tittat närmare på, Bruksvallen i Olofsfors. Entréportalen säckade ihop för ett par år sedan, jag ville dokumentera den innan den ruttnar bort, kulturhistoriskt intresserad som jag är. Så det gjorde jag. På väg därifrån körde jag förbi ladugården som hör till Olofsfors herrgård. Det var ingen rolig syn - mängder av vit enslilageplast utspridd över en väldigt STOR yta på sidan om lagården. Det hela syns inte från Riks 13 och det kan vi väl åtminstone vara tacksamma för. Jag är mycket glad att herrgårdens jordbruk är levande men någon måtta kan det ju få vara på nerskräpningen. Som tur är för er hittar jag inte fotona jag tog av det hele.
HÅLL NATUREN REN
.
.

2 kommentarer:

  1. Oj, nu blev jag nyfiken, håller portalen på att försvinna? Får göra mig en sväng ner till kusten och samtidigt hitta igen dina delar av riksväg 13. Tänk att man bor nästgårds och har så dålig koll...

    SvaraRadera
  2. Va Christina, vet du var Bruksvallen låg?!! Ja, entréportalen är ihosäckande numera.

    SvaraRadera

Hej alla ni knapptryckare som hittat hit och vill kommentera - ni ska veta att jag tycker om uppfriskande och konstruktiva kommentarer...

Om du inte har en egen blogg eller en g-mailadress, klicka i Anonym så kan du skriva en rad ändå. Men skriv ditt namn i kommentaren :-)

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...
Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...