27 april 2013

Igelkottar

Ett vykort från 70-talet i min samling.
Vilka älskvärda djur igelkottar är, riktiga urtidsdjur som överlevt till vårt millennium.
Men så få de har blivit. Minns igelkottafamiljer som levde här då jag var barn och ung. En unge som fick namnet Kalle Igelkott, spatserade mellan gårdsplanen och sommarstugan vid skogsbrynet. Första natten efter att vi hittat honom alldeles ensam, fick han bo i en kartong med hö. Kalle kom tillbaka till oss några år i rad. Men en julimorgon hittade vi honom i sommarladugården - enbart som ett skinn. Det var för sorgligt. Teorin var att en räv tagit honom som munsbit. Kalle Igelkott fick en grav med gravsten mellan stugan och sommarladugården.

Vi tränger undan naturen mer och mer, vårt levnadssätt ger vissa djur problem. Reservat och djurparker blir så krystade lösningar.

Att hålla en igelkott i sin hand är en fin upplevelse, vilka fina känsliga nosar de har, vilka söta små ansikten. Nu är det länge sedan någon dök upp i min väg. Saknar.

2013 börjar Svenska Naturskyddsföreningen med en undersökning med hjälp av oss medborgare angående antal igelkottar och var de finns: Efterlysning - har du sett en igelkott?
Det ser ut som de ökar i städerna (villaområden) och minskar på landsbygden.
.
.
Kanske har även andra bloggare åsikter om , ,

2 kommentarer:

  1. Det fanns massor av igelkottar här när jag var barn, men nu har jag inte sett någon på säkert 25 år.

    SvaraRadera
  2. Vart tog de vägen? Är de på väg att dö ut?

    SvaraRadera

Hejsan, trevligt att få besök!

Alla ni knapptryckare som hittat min blogg och vill kommentera - ni ska veta att jag tycker om uppfriskande och konstruktiva kommentarer... ja, allas åsikter!

Om du inte har en egen blogg eller en g-mailadress, klicka i Anonym så kan du skriva en rad ändå. Men skriv ditt namn i kommentaren :-)

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...
Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...