24 december 2015

Radioapparaten

Som litet barn satt jag i finrummet i den röda fåtöljen med vacker färgglad antimakass och lyssnade på barnprogram i väntan på tomten. Jag satt rakryggad i klänning med benen med de tjocka strumporna rakt utsträckta som det blir när man är kort. Kanske var skorna röda, jag tror det. Och alldeles intill stod den klädda granen och strålade av de 16 julgransljusen av märket Luma.

Barnprogrammet fick väntan att kännas mindre lång. I huset var allt julstädat, nya dofter omgav mig, mörkret föll, ljus tändes inomhus och allt var pirrigt spännande och speciellt. Föräldrarna var fullt upptagna med annat, mamma kanske var i lagårn för att stell kossorna. Det var jag, radion och granen och den förtätade stämningen för att det var julafton och därmed en förväntan så eljest än de andra dagarna på året.
 
Faktiskt kan jag känna den fina stämningen också nu för tiden trots erfarenhet av många jular.
Ha en fin jul!
.
.

3 kommentarer:

  1. Radion då var lika viktig som TV och internet är idag. Jag minns med glädje och stor saknad julaftonsmorgnar med "Lill-Per" (som sändes i radio mellan 1942 och 1956) och "Nicke Lilltroll" (sändes 1957-1965). Dessa båda var ett måste den 24 december.
    Önskar dig och din familj en skön och fridfull jul.

    SvaraRadera
  2. En sådan radio hade vi också. Jag kan fortfarande känna i händerna hur det kändes att trycka ner de där knapparna.
    Och du har lärt mig två nya ord: antimakass och frontespis :) Tack för det!

    SvaraRadera
  3. Så berörande beskrivning av din väntan där på stolen och radion med dofter och pirr! Julgransljusen som vi noggrant fick lägga ner i asken så gick det som smort nr det var dags igen. Antimakass .... läggs till i ordlistan :-)

    SvaraRadera

Tyck till om du vill...