13 augusti 2023

Sommarkapellet

EFS sommarhem byggdes på 1960-talet som en gemensam samlingspunkt sommartid för föreningarna inom Evangeliska Fosterlands Stiftelsen i byarna runt om i kommunen. På 1960-talet fanns framtidstro och gemenskap i bygden och sommarhemmet är en god exponent för detta.

Tanter täcker ibland sitt huvud (bär hattar) medan männen tar av sig huvudbonaden i Guds hus. Det är sen gammalt, en fin gammal sedvana inom kristendomen.

Ovanför altarbordet hänger på väggen ett enkelt omålat träkors. Predikstolen har, som jag förstår det, stått i salen sedan den invigdes.

Belysning består av nio pendelarmaturer med stora stiliga glaskupor, två vägglampetter på fondväggen samt läsbelysning vid predikstolen.

En tramporgel används som ackompanjemang vid sånger ur Sions toner eller Psalmboken. Tramporglar har jag ett särskilt gott öga till.
Ursprungligen fanns återbrukade biobänkar med fällbar sits och emaljerad nummerbricka på varje stol. De bänkarna hade en obestämbar kulör med en yta omöjlig att nöta ut. Dessa bänkar har långt senare bytts ut till vad som ansågs som en bekvämare lösning. Några av de gamla bänkarna står turligt nog kvar längs långväggarna.

Ventilation ordnas genom att fönster öppnas för korsdrag och då fladdrar gardinerna så fint.


Byggnaden innehåller en enda stor sal. Invändigt är sommarhemmet välbevarat med:
  • Fernissat grangolv som är förhöjt längst fram vid altarbordet (koret).
  • Väggar har liggande spontad smal träpanel laserat i ljust gult men fondväggen i ljusblått. 
  • Enkelt obehandlat träkors
  • Vitlaserat tak (tredingstak)
  • Pendelarmaturer med stora glaskupor
  • Infravärme uppe vid tak i blank metall, strålningsvärme som knäpper när den är igång.
  • Stringhyllor på bakre väggen för psalmböcker.

Hur mycket 60-tal är inte detta... Nu läggs missionshusen / bönhusen i länet ner allt eftersom utan dokumentation, utan berättelse, och detta sommarkapell lär väl gå samma öde till mötes framöver. Synd på en sådan oförstörd 60-tals pastellkaramell.


De nyare bänkarna.
Sommarhemmet har fjällpanel på fasaderna som ursprungligen var tidstypiskt brunbetsade men är numera rödmålat med något som inte är Falu rödfärg.

Efter de möten som börjar på tidig söndagseftermiddag, är det kaffeservering i den gamla röda timmerstugan som ligger en bit närmare havet. Den stugan används också för ungdomsverksamhet. Det senaste som tillkommit utanför sommarhemmet är ett litet hus med vattentoalett och förråd men det var många år sedan. 
 
Samlingssalen, detta enkla pastellkapell, är fortfarande intakt.

2 kommentarer:

  1. Ack ja, alla dessa hus som folket byggde och som det finns så få kvar av. Missionshus, Elimkapell, Pingstkyrkor, NTO- och IOGT-loger, scoutstugor, och så Folkets hus, förstås.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Väldigt mycket av folkhemsbygget är nedlagt, rivet eller har fått ny funktion. Vad jag vet finns inte mycket av det som fanns av folkrörelsernas byggnader och aktivitet här omkring dokumenterat. Men jag har sett andra kommuners/läns dokumentering av god kvalitet.

      Radera

Tyck till om du vill...