Jag känner en 10-åring som på mitt förslag läste ur boken Himlaprinsen utan större problem trots att den är tryckt med frakturstil. Jag fanns förstås till hands för att förklara vissa ordvändningar och ordbetydelser för henne som är annorlunda än idag. Femte upplagan av Himlaprinsen är tryckt 1889. Det gick jättebra att läsa och jag tycker det bevisar att, om man inte är blockerad, går det bra att läsa det som ser svårt ut i första ögonkastet innan man knäckt koden. I frakturstilen är det främst f och s som är svåra att skilja åt i förstone.
Det exemplar som finns här, fanns tidigare i min pappas hem. Min farmor Olivia fick boken den 21 mars 1891 vilket är tydligt nerpräntat på ett par ställen. Pappa läste boken som barn och det var med hjälp av den som han lärde sig frakturstilen har han berättat. Boken var söndernött och han tillverkade nya pärmar av ett bitsockerpaket!
Då vi med bil på E4 passerade Norrala i Hälsingland på senare år, brukade han deklamera en vers ur boken:
Min högsta skatt är jord och skog
Och hjertat fäst vid häst och plog
Och röjdt och plöjdt det skall jag ha
Men kropp och själ får satan ta.
Självfallet läste jag boken då pappa väckte mitt intresse för Jon Svensson, "Himlaprinsen", som levde 1788 till 1852. Han var en udda figur, väl värd en egen bok. Jag tycker han är ett fascinerande människoöde.
Intressant läsning, Himlaprinsen har jag inte hört talas om tidigare men nyfiken på honom blev jag...
SvaraRaderaMvh
Katarina
Ja, Himlaprinsen Jon Svensson, han tog dagen som den kom. Han oroade sig inte för morgondagen utan fångade ögonblicket i trygg förvissning att allt ordnar sig, allt orndar Gud. Men för hans hustru Lena kanske det inte alltid var så lätt...
SvaraRaderaMen ett fascinerande människoöde som kommit på pränt.
Visst är det fascinerade att läsa om Himlaprinsen har läst den själv och jag släktforskar i det ..himlaprinsen va min killes farmors farbror, jag fortsätter att släktforska om det ..varje år på Kristihimmelsfärdsdag så har vi ninnesstund på hans sten
SvaraRaderaHej!
SvaraRaderaTrevlig släktforskning. Roligt att ha en gammal släkting så bra omskriven i litteratur. Det är inte så vanligt då det inte gäller adel, präster eller borgare utan en minnesvärd bonde.
Traditionen vid minnesstenen låter väldigt fin!