Joo, även kornischerna av alm finns kvar. Numera på plats på övervåningen igen. Ganska många år låg de förvarade i ett förråd men de fanerade och lackade ytorna har inte tagit alltför stor skada. Gissa vem som bad att de skulle få vara kvar i förvar då mormorsstänger sattes upp istället???
Jag är så nöjd och har sytt gardiner av tyg från Ljungbergs textiltryck. Krasse heter mönstret av Agneta Svensk. Jag tycker det är lite 40-talskänsla över det, kanske 50-tal men inte det geometriska super-50-talet. I överkant på gardinerna är små metallklips med träkulor fastsatta och kulorna är inträdda i spår i kornischen.
Utsikt över byn från övervåningens långsida. Huset är av den traditionella timmerhustyp som har låga fönster på övervåningens långsidor. Där borta till vänster bodde för åtta generationer sen den förste på hemmanet nr 1 som jag stammar från. Häftigt kan jag tänka. Och en gång i tiden bodde morfars föräldrar Johan Olof och Klara med sina barn bakom vasen... Äldste sonen Johan tog över gården som brann ner nån gång på 1930-talet om jag fattat rätt. Ett nytt hus byggdes och nu bor en av mina tremänningar där.
Nästa år ska några björkkvistar bort för bättre sikt. Det får bli när innanfönstren tagits ut.
Så fin bild med gardinerna, kornischern, vasen och björkkvistarna som svajar utanför fönstret. Jag tycker också det är spännande att tänka på gamla tider och hur det var då.
SvaraRaderaJa visst är det spännande, intressant och lärorikt.
SvaraRaderaUtsikten är jättefin på vintern också med snö och lodräta rökpelare som kommer ur skorstenarna där borta, särskilt på morronen.
jag blir alldeles nostalgisk, så många minnen, från somrarna i Aspeå, dyker upp. Vad snygga gardinerna är.
SvaraRaderaHej Maggan, va kul att du kommenterar. Ja, frågan är väl om man kan ha så mycket bättre än vi hade det??? Minnen för livet, verkligen.
SvaraRaderaGardiner går an att sy - det är ju bara raksöm som gäller då!