28 mars 2010

Vandrande by

De gånger pappa gjorde en umeresa brukade han oftast köpa med sig en bok. Boken Vandrande by fick lilla jag av pappa efter en stadsresa han gjorde 1957. Det var långt innan jag kunde läsa men här fanns många bilder, på en del var den jämngamla sameflickan Elle-Kari med. Självklart har jag tagit intryck av de fina svartvita fotografierna som berättar om ett annat sätt att leva. Spännande.








Vandrande by

Bild Anna Riwkin-Brick
Text Elly Jannes

Hit till min by kom lappar för renarnas vinterbete då morfar var ung. Det morfar berättade för mina föräldrar har jag i min tur fått återberättat. Lappen som kom åkande utför Hallberget bara med en stav och med fantastisk skicklighet. Hur morfar en annan gång kom på efterkälken då han blev omkörd i skidspåret i en uppförsbacke. Lappen hade renskinn, stighudar, under skidorna. Här på byns marker, vid en myr på en ås uppe på "fjelle", finns rester av Grans samebys två vintervisten (åtminstone fanns den ena kvar för två år sen, men man vet ju aldrig).

Tiderna har ändrats oändligt. Vissa vintrar körs renar ner till kommunen för vinterbetets skull. Ett renbetesmål där samernas rätt till renbete i byarna i kommunen blivit långtgående och pågående rättssak. Vem var här först är frågan. Vem har mest rätt till marken? Samerna eller nybyggarna? Lappar eller kväner? I fjol var nog första året renar syntes inne i byn under min levnad. Då jagades några renar på lägdorna med scoter. Självfallet är det förbjudet att stressa djur så. Den gamle, snart 80-årige, scotermannen och hemmansägaren körde fast i ett dike och fick lomma iväg hem för egen maskin...

Om jag förstått delar av det hela rätt, så menar fastighetsägarna att samerna ska sköta sina renar på samma sätt som för 100 år sen, utan biltransporter om de över huvud taget ska vistas här. Man hävdar att planteringar förstörs av renar som trampar på trädplantorna. Då säger inopportuna jag, att om renägande samer ska sköta sina renar på samma sätt som förr, bör även skogsägarna sköta skogarna som då, dvs. skogsbruk utan stora kalhuggna ytor. Att renar eventuellt trampar ner barrträdsplantor beror ju på de monokulturer som breder ut sig hektar efter hektar. Skulle skogen skötas med olikåriga träd, är den så mycket tåligare både mot stormar, skadeinsekter, nertrampning och betesskador av älg. (Nu måste jag nog huka mej, inlägget är kontroversiellt, enbart motståndarna till samerna brukar komma till tals i bygden.)

6 kommentarer:

  1. För några år sedan köpte min man en snöskoter av en medelålders same i Tärna. När vi hämtade skotern frågade hans syster var jag var född. Berättade i vilken by och att den ligger vid kusten. Då sa systern att deras mormor föddes där, i samband med att samefamiljen hade renarna på vinterbete. Ibland är världen liten.
    Tremänning Susanne

    SvaraRadera
  2. Ja ja hall ve de. Man ske int behöv vara tyst bara för att man tyck att rena ske ha rätt te bete.
    Hälsninga bårda Mobacken.

    SvaraRadera
  3. Va gla ja bli å kommentaren, både Susannes å hälsninga borda Mobacken. Hyvens!

    Det här med att barn föddes under vintervistet har jag aldrig ens tänkt på men är ju självklart. Hela familjen hängde med vid flyttarna, förstås även gravida kvinnor. Verkligen ett annorlunda liv än vårt bofasta.

    SvaraRadera
  4. Du sôm bo e dena ôppa Mobacken, hur geck de ve grôbba du grävd dära gårn? Du sa he skull bli en damm, tro ja. Blev´n bra? Ha du´n kvar?
    Då lärn väl snart tin fram nu när vårn kôm dita gårn.
    Ôm rena kôn ja bara säg att när ja va bån såg jag aldri till nån eller hörd talas ôm dem heller.
    G.W.

    SvaraRadera
  5. Så vackra svart/vita bilder!

    SvaraRadera
  6. Wow, vilka jättefina bilder ur en spännande bok!

    SvaraRadera

Tyck till om du vill...