29 september 2012

Yxskaft

Jag blev hemmansägare och därmed delägare i det som otidsenligt kallas "byamännen" vid millennieskiftet. Men någon kallelse till byastämmorna kom aldrig. Riktigt, riktigt stora beslut togs utan att jag hade en aning om det. Nedanstående svar fick jag på ett skriftligt och vänligt önskemål till byåldermannen om att få veta när delägarföreningens byastämma skulle hållas. Jag bifogade telefonnummer, postadress och e-postadress. Byamännens (!) svar blev som följer:

Och svaret blev ett "Goddag yxskaft-svar". Vi bor, precis som fler medlemmar, bortom anslagstavlans räckvidd och utanför lokaltidningens spridningsområde. Att behöva prenumerera på en tidning för att en gång om året leta efter en annons är ingen god föreningskultur. Tänk att denne man besvärade sig om att skriva detta svarsbrev utan att nämna datum för byastämman som var beslutat då svaret skrevs. Kokobäng! Inte heller skulle någon i förväg få dagordning och därmed kunna förbereda sig för frågorna som skulle tas upp. Som alla vet är dagordning lämpligt att skicka ut tillsammans med kallelsen till stämman. Denne man hade då varit "sekreterare" i delägarförvaltningen i 31 år, tillika kassör i Kustlandsvägens samfällighetsförening och anses tydligen vara den som kan detta med föreningsliv. I år var för första gången samtliga medlemmar kallades till föreningsstämma i vägsamfälligheten. Information är A och O om man nu vill ha ett demokratiskt föreningsliv och kanske aktiva medlemmar. Klart som korvspad!

Men visst kan det vara praktiskt att endast styrelsen närvarar på stämman - då kan de höja sina arvoden så mycket de bara har mage till ;-)
Med den inriktning som skriverierna här på bloggen får just nu, betraktar jag mig som en norrländsk glesbygdsdissident :-)  Jag vill demokrati och rättvisa, två begrepp ser ut att vara okända bland de styrande i byn.
Aspeå bys samhfällighetsförening, Tomas Erixon, Erik Johansson, Lena Lundgren, Rolf Jonzon, Vera Jonzon, Anders Jonsson
.
Kanske har även andra bloggare åsikter om , , , , , , ,

4 kommentarer:

  1. ;-) Just så. Inte helt "modernt" då man kan fixa e-post listor och annat nuförtiden. Kostar ju att annonsera. MEn har man gjort så i alla tider så ska det göras så även i framtiden! Så är attityden ute i byarna här också! Annons i tidningen är det som gäller även här. Förr träffades ju folk i byns byabutik, men var träffas man nu?! Dit jag flyttat är det ju nästan omöjligt att lära känna byborna. Inget finns, utom byastugan då som jag av märklig anledning är med i sedan detta år!

    SvaraRadera
  2. Sabina, jag tycker du ska fotsätta vara med i byastugan. Det tar tid att påverka. Om allt går i en riktning du inte tycker om är det bara att går ur. Ideella föreningar fungerar ju så.

    Men en samfällighetsförening är du medlem i i och med ditt fastighetsinnehav. Där är det viktigt att styrelsen och föreningsmedlemmarna vet vad som står i stadgar och vad som gäller normalt föreningsliv. För det handlar om pengar och egendom. Tyvärr är det noll koll här.

    SvaraRadera
  3. Maken är med i sådana, mest skogsvägar på två ställen. De flesta bryr sig inte om att komma på mötena och protesterar sedan mot eventuella avgifter för snöplogning och annat. Tror de satte möteskallelsena i postlådan senast. Två äldre pensionärer och maken samt två andra män kom på mötet. Okunskap och ovilja att göra något är väl inga bra egenskaper...

    SvaraRadera
  4. Föreningsengagemanget minskar bland befolkningen, ja. Samarbete minskar. Det är det jag kallar underordnandets strategi - andra får bestämma och tänka åt den stora massan.Inte bra för demokratin. För att närvara på ett möte måste man veta när och att de hålls. Även det har varit ett problem här.
    Jag skulle gå och lyssna på mötena åtminstone, om jag vore i dina kläder. Ung och kvinna - jackpot :-)

    SvaraRadera

Tyck till om du vill...