29 april 2015

Plogbacken

Här syns Riks 13 i riktning norrut. När Kustlandsvägen gick här före 1942 fanns här en verklig backe, vilken sprängdes bort då Riks 13 byggdes som AK-arbete (arbetslöshetskommittén). Man hade då påbörjat strävandet efter plana och raka vägbanor.
Här till vänster ser ni resterna av Plogbacken. Här var gränsen för snöplogningsansvar för hemmansägarna i byn och Lögd´ (inte närmaste grannby vid denna plats). Här förvarades även plogen, åtminstone barmarkstid om jag förstått det rätt. Vägsträckorna att ploga var indelade i ett krångligt och intrikat system, allt för att sträckorna skulle bli rättvisa byarna emellan. Min morfarsfar Johan Olof hade till exempel en vägsträcka i Sunnansjö att ploga och det var/är inte nästgårds.

Byn öppnade sig förr rakt fram och neråt höger. Min mamma kunde på 20-talet hemifrån se ända till Plogbacken berättade hon. Här till höger var uppodlad mark från 20-talet och innan dess syntes den blänkande fjärden från den grusade Kustlandsvägen, fjärden som senare dikades ut. Jag tror nog att det var ett vackert landskap man såg där vägen följde en urgammal gräns mellan berg och sjö som gamla vägar plägar göra.
Vyer norrut.
Innan ombyggnaden till riksväg fanns på Plogbackens bergknalle en naturlig formation i form av en "bänk" som kom att bli en viloplats för vandrare, bland annat stannade gesäller till här. Denna idag bortsprängda och icke-existerande viloplats är det nog få, om några, som känner till.
Titt söderut.
Här intill fann jag på 1970-talet den enda nattviol jag sett i trakten med en väldoft utav Guds like. Kan inte tro att någon sådan växer här idag. Här helt nära finns även min smultronplockarplats. Dessa bär som var så åtråvärda för en liten tjej som hade begränsad tillgång till dem. Jag brukade önska att jag hade en bärbytarvän söderut som jag kunde skicka åkerbär till och i utbyte få smultron :-)

När Trafikverket nu  ska förstärka och bygga om vägen till sommaren säger myndigheten i samrådsredogörelsen att "Trafikverket är medvetna om de artrika vägkanterna och kommer att hantera dem enligt gällande praxis."

I Trafikverkets förstudie till förstärkningsåtgärder för vägavsnittet, som också är samrådshandling,  står att de negativa effekterna av förstärkningsåtgärderna är:
  • Intrång och påverkan på natur- och kulturlandskapet vid dikesfördjupningar, trumbyten och släntåtgärder.
  • Risk för påverkan på artrika vägkanter vid dikesfördjupningar och släntåtgärder. 
Punkt 4.2 i samma handling:
Försiktighetsprincipen gäller för hela vägsträckan, med artrika vägkanter på båda sidor om vägen. För effektiv återetablering av vegetation vid artrika vägkanter sparas det översta vegetationsskiktet, vilket återanvänds vid återställningsarbetet efter genomfört arbete (Min understrykning)

Punkt 8.1
Åtgärder i artrika vägkanter, ska följa de råd och rekommendationer som finns i Trafikverkets skötsel- och åtgärdsplaner, så att minimal skada uppkommer.

Jag hoppas att det genomförs i verkligheten och inte endast är vackra ord ifall nu ingen bevakar detta. Vi får se om smultronstället överlever.
Kan ni gissa vad detta kulturhistoriska trästycke är för något? Någon?
Jo, det ni ser är grannbyns vägskottningstavla från 1884. Det var ett intrikat ansvarssystem för hemmansägarna som ni kan förstå. Plogningsansvaret var fördelat på hemmanens mantal. Ett vackert och kulturhistoriskt intressant trästycke med kulturhistoriskt värde! .
.
.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Hejsan, trevligt att få besök!

Alla ni knapptryckare som hittat min blogg och vill kommentera - ni ska veta att jag tycker om uppfriskande och konstruktiva kommentarer... ja, allas åsikter!

Om du inte har en egen blogg eller en g-mailadress, klicka i Anonym så kan du skriva en rad ändå. Men skriv ditt namn i kommentaren :-)

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...
Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...