7 mars 2016

Tvätt förritin

http://blogg.dn.se/epstein/2015/03/01/isbyk-i-sista-sekunden/
Foto: Lars Epstein DN.
Känner ni till något arbetslivsmuseum med tvätt på agendan? Det finns och det är oerhört intressant att försöka förstå vad tvätt innebar en gång i tiden, något som är glömt för de flesta idag.

Här i byn finns två tvättstugor kvar på sina platser bredvid en bäck. Förr fanns också många klappbryggor i bäckarna här. Två av de där tvättbryggorna/klappbryggorna fanns kvar då jag var liten.

Se vilken nätt liten välbevarad tvättstuga med fina detaljer. Här tvättade Jenny Hörnsten som bodde här i huset intill då jag var barn.

Detta är en tvättstuga som finns på ödegården längs Kustlandsvägen som jag skrivit om flera gånger förr. Det är den röda stugan som sticker fram ur snön bredvid bäcken. De här två tvättstugorna, som jag visat på bilderna, ligger inte många meter från varandra. Ytterligare en tvättstuga fanns förr än lite längre uppströms. Den flyttades och blev garage men innan dess hann den vara vår barndoms träffpunkt för hemliga klubben med enbart flickor som medlemmar.

Ytterligare en byggnad som jag antar är en tvättstuga (lite osäker är jag om funktionen) finns men jag finner inte bilderna jag tagit på den. Den ligger uppe vid Knösen vid ytterligare en liten bäck.

Vid Olofsfors järnbruk finns två tvättstugor. Ovan syns herrskapets tvättstuga. Arbetarnas tvättstuga är mindre och ligger lite längre nedströms.

***

Tvätten kokades förr i en vedeldad järngryta. Man tvättade sällan eftersom det var omständigt och tog hela dagar i anspråk. Fram till mitten av 1900-talet användes lut av björkaska som tvättmedel och då östes det kokheta lutvattnet över tvätten i grytan, grytan tömdes allt eftersom med kranen längst ner och åter igen skopades vattnet i. Textilierna rördes inte om utan lutvattnet skulle "dra ur" smutsen. Därefter sköljdes tvätten från tvättbryggan i bäckens rinnande vatten.

Då jag var liten hade syntetiska tvättmedel börjat tillverkas. En av "tvålfabrikerna" ses här. Tvätten kokades i vatten som värmdes upp i en vedeldad gryta med rostfri insats. Hittar inget foto där mamma står på gården och rör i tvättgrytan, eller vatte´värmar´n, som vi sa.

http://morfarshus.blogspot.se/2012/06/grytroder.html 

Ett grytroder kom väl till pass när tvätten skulle röras om i det kokheta vattnet. Grytroder var inte vad vi kallade detta träredskap, jag minns över huvud taget inte alls benämningen. Med tiden blev dess trä lent och behagligt att röra vid. Även en tång av trä användes för att ta upp textilierna ur grytan. Och en tvättbräda för att skrubba/bearbeta tvätten ren. Vår industriellt tillverkade tvättbräda hade en ram av trä och en vågad yta av metall infälld, sådana som används rätt frekvent i shabby chic-inredningar. Innan dess var tvättbrädorna helt av trä.

Inte förrän 1972 köpte vår familj den första elektriska tvättmaskinen. Innan dess tvättades allt för hand. Tänk bara! Och manglade gjorde vi med en enorm mangel av trä med stenbumlingar som tyngd. Finns inget bättre för linnedukar och servetter.

http://morfarshus.blogspot.se/2011/03/hanga-tvatt.html
http://morfarshus.blogspot.se/2011/03/hanga-tvatt.html
Den mesta tvätten hängdes på tork utomhus på ett klestreck (tvättlina) sommar som vinter. Tvättvindor fanns inte. Mindre persedlar kunde hängas inomhus vid en radiator på vintern och stora lakan hängdes på frystorkning i ett uthus. Det går finfint kan jag berätta, att leva utan torktumlare och torkskåp. Det är ett riktigt spjutspetsliv ur hållbarhetssynpunkt jag fortfarande lever, inte ett fattigdomsbevis som någon eventuellt kan tro. Det är ett rikt och miljöriktigt energibesparande liv. Men tvättmaskin vill jag inte vara utan.

Så här gullig kunde en reklamfilm för tvättmedlet Sulfo vara 1961.
.
.

9 kommentarer:

  1. Vad du berättar intressant om olika saker!
    Idag får vi läsa om att tvätta och du nämner om björkaska men jag minns mera att vi sa pottaska. Inte för att vi använde det utan mera som surfo som reklamfilmen visade.
    I min barndom hade vi en stor tung tvättmaskin som hade *vingar* som roterade fram och tillbaka. En spak lyftes vid tömning av vatten och en vattenslang fyllde på vatten i maskinen.
    En gång tvättade min mor vita lakan och vid ett obevakat tillfälle la jag i min fars mycket lortiga strumpor. Gissa om hon blev glad...
    Jag hade ett torkskåp en kort period men sålde det då tvätten inte torkade så bra i detta skåp. Jag tyckte tvätten luktade surt och för att få allt torrt fick den gå länge. Det var det inte värt med elkostnader så jag gjorde mig av med det. Min tvätt får hänga ute när det går eller i torkställningar inomhus och det går lika bra om inte bättre.
    Jag har en bra tvättmaskin så här har du en till som föredrar det enklare livet men så är vi 50-talister ;-)

    Caroline

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hallå Caroline!
      Jag ha uppfattat det som att pottaska görs på lövträ och att björk ska vara bäst för det ändamålet. Det är alltså samma sak. Man gjorde förr sitt eget tvättmedel - aska som blev lut i vatten. Läs om asklut här: https://www.faltbiologerna.se/faltbiologen/garanterat-grontvattat

      En sådan tvättmaskin du beskriver vet jag inte ens om jag sett. En stor nymodighet en gång i tiden!
      Roligt att höra fler som klarar sig utan elektrisk torkmöjlighet. Vad luktar ljuvligare än tvätt som torkat ute i friska vinden?

      Radera
    2. Vilken kul hänvisning du tipsade om. Tvättnötter har jag aldrig hört talas om men varför inte.
      Som allergiker har jag problem med all parfym som finns i vissa tvättmedel och mjukmedel.
      Tyvärr är många oparfymerade tvättmedel inte bra heller. Ibland kan man undra vad dessa innehåller för det har nog hänt att jag fått klåda av dessa.
      Läste någonstans att pottaska var bra när man tvättade yllesaker.
      Sedan kan det ju vara dialekten som gör att vissa ord är samma sak men sägs olika beroende på var man bor.
      Ja visst är det härligt att speciellt få hänga ut lakan och när de tas in doftar de himmelsk och är mjuka och lena mot när de torkat inomhus då är de otäckt torra och stela.
      Jag tror tvättmaskinen hette Osby och den var otroligt bra. Det tvättades många olika saker i den allt från vittvätt till trasmattor och smutsiga arbetskläder.
      Kul ämne du skapade idag :-)
      Caroline

      Radera
  2. Jag kom på en sak som hör ihop med det här.
    För många år sedan pratade jag med en äldre kvinna och hon i sin tur hade pratat med en äldre kvinna angående att skölja tvätten i sjöar och bäckar. Det var ju även många pigor som fick utstå att tvätta på vintern och det var ju många gånger mycket kallt ute. Deras fingrar och händer blev nariga och fick djupa sprickor men de hittade på egna kurer för att lindra detta, berättade kvinnan.
    De kissade direkt på händerna och urinen var ju ljummen på det sättet.
    Det var läkande.
    Men man sparade urin också och blandade ut det med vatten och vattnade sina Pelargoner med det.
    Så stora och vackra Pelargoner eller Statarrosor hade aldrig någonsin sett.
    Det finns många gamla tips att använda sig av än idag.
    Frågan är bara hur förgiftade vi är idag mot den tiden?

    Caroline

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är inte många svenskar som använder gamla kurer idag. Vi är ju så MODERNA.
      Urin som läker sprickor har jag inte hört men tror absolut att det funkar. Läkning, uppmjukning och uppvärmning i ett. Dundermedel!
      Däremot tror jag fler och fler använder "guldvatten" = 1 del urin + 9 delar vatten till sina blommor. Jag använder det i rabatterna och nu och då tipsas om detta i trädgårdstidningarna. Det är ett fördel om man har ett torrdass med urinseparering.
      Statarrosor - är det ett annat namn på pelargoner?

      Radera
    2. Jag såg ett program för många år sedan om statare och statarliv. Då berättades det att statare hade inte råd med fina Rosor utan hade Pelargoner istället. De var så tacksamma att dela sticklingar med och det lär finnas än idag Pelargoner som har anor från den tiden.
      Själv älskar jag dessa Pelargoner liksom 5-öringar.
      Och i mina rabatter har jag gärna Tagetes av alla de slag, stora som små.
      Nu är det ju dags snart att så dessa frön. Härligt!
      Caroline

      Radera
    3. Okej, statarrosor finns inte här för i norra Sverige har varken adel eller statare funnits. Men torparrosor kanske man brukar säga här...
      Jag tycker också om pelargoner men de har svårt att övervintra i mitt hägn. Men detta ska det bi bättring av - ljust och svalt utrymme planeras.

      Radera
  3. Ännu en gång sätter du igång mina minnen från barndomen, sådant jag sällan talar om , men det finns ju där "i arkivet", tack för det! Moster Agnes hade tvättstuga vid bäcken, med lucka i golvet där vi hinkade upp vattnet till vattekokar´n. Ett bord med sammetsmjuk yta efter allt såpskurande, och badkar eftersom det bara fanns toalett o handfat inne i bostaden.Det var jättemysigt att vara där i alla fall på sommaren.
    Anna-Lena

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jamen, så var det - lucka i golvet så klart. Tack för den påminnelsen Anna-Lena.

      Jag skulle gärna bada i en tvättstuga sommartid - så poetiskt! Tänk så mycket vi varit med om i våra liv. Fint.

      Radera

Hejsan, trevligt att få besök!

Alla ni knapptryckare som hittat min blogg och vill kommentera - ni ska veta att jag tycker om uppfriskande och konstruktiva kommentarer... ja, allas åsikter!

Om du inte har en egen blogg eller en g-mailadress, klicka i Anonym så kan du skriva en rad ändå. Men skriv ditt namn i kommentaren :-)

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...
Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...