3 augusti 2018

Hushållspappershållare

En hushållspappershållare, kan den vara något att visa på bild?
Jo, för allan del.

Den här är av vit hårdplast med en rundstav av trä som placeras i spår på var sida. Nertill finns en fint taggad avrivningsyta med riktigt vassa tänder. Den fungerar bra. Hållaren har troligtvis tillverkats i stor mängd under 50-talet och framåt. Jag har inte lossat skruvarna för att undersöka vem som är tillverkare, det kan vara präglat bakpå.

Jag har ett starkt minne av denna pappershållare.
Det var när pappa och jag skulle få skjuts in till Nordmalings sjukstuga med dess BB för att hälsa på min mamma och nyfödda syster. Pappa kokade kaffe och hällde upp i termos, packade ner bullar och fyllde en liten glasflaska med grädde till kaffet. Kanske fixade han saft till mej, det kommer jag inte håg.

Men det absolut märkliga som hände var att han drog ut si så där 1,5 meter långt hushållspapper från rullen (enligt barnets kom-i-håg) och lurade in (virade in) gräddflaskan i detta. 1,5 meter, längre än armen. Vilken oerhörd längd och mängd tyckte jag som gjorde stora ögon. Som barn hade jag en stor rulle ritpapper på en rundstav under arbetsbänken - kanske hade jag blivit tillsagd att inte slösa med ritpapper. Pappa han slösade verkligen och det var aningens obegripligt i min barnavärld ;-) Så mycket papper för att en så liten gräddflaska inte skulle gå sönder.
.
.

11 kommentarer:

  1. Den fungerar utmärkt, jag har en i mitt sommarhus.
    Margaretha

    SvaraRadera
    Svar
    1. Utmärkt är ordet, Margaretha.

      Radera
  2. En sådan har jag också haft. Enkel och funktionell.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja,välfungerande! Men var är din nu?

      Radera
    2. Den fick stanna kvar i den dåvarande bostaden.

      Radera
  3. Finns hemma i vår lägenhet. Huset byggt 1986.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Undrar om du tycker den fungerar lika bra som jag tycker? Enkel och utan krångligheter :-)

      Radera
    2. Jodå. Den fyller vårt behov till 100 procent. 😊

      Radera
    3. Den kan förresten ses här:
      ogonblickinorr.blogspot.com/2016/06/diskbanksrealism.html?m=1

      Radera
  4. Å vad jag känner igen mig i ditt barnjags upplevelse av slöseri.
    Tänk att det ibland kan vara rätt att slösa. Men hur vet man?
    (Hitlurad av Bert)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jamen välkommen hit till bloggen Cecilia! Och självklart också Bert!!!
      Jag tror jag har sparsamhet med mig in i vuxenlivet. Vet du, jag diskar och sparar till och med plastpåsar emellanåt. "Klistrar" upp dem blöta på stänkskyddet bakom diskbänken :-) Precis som på 50-60-talet då de var en nymodighet som förenklade för husmodern. Nog präglas man allt av sin uppväxtmiljö.

      Radera

Tyck till om du vill...