Kornischerna av alm känns helrätt.
Gardintyget är tunt och släpper in bra med ljus men trots det syns mönstret mot dagsljuset.
Tygets fall är helt i min smak. Ingen uppgift om företag eller formgivare finns tryckt på tyget så det kan jag inte meddela er som läser. Men visst är 50-talet härligt?
Trycket på tyget är utfallande över stadkanten. Ingen fåll behövs på sidorna. Varför inte textiltryck går till så numera, eller när utfallande tryck upphörde, vet jag inte. Antagligen är svaret av teknisk natur, eller möjligen företagsekonomisk.
Här är det stora treluftsfönstret på gaveln. Som vanligt här i nordliga delen av landet, har husets långsidor låga fönster på övervåningen.
Riktigt fint tyg! Bra att du äntligen tog mod till dig, jag vet hur svårt det kan vara, att våga.
SvaraRaderaJo, när man klippt till finns ingen återvändo. Den här gången gick det vägen...
SvaraRaderaDe var riktigt snygga. Bra jobbat!
SvaraRaderaSå vackert! Den där kornischen skulle Eli på Femtiotalsjakten älska!
SvaraRaderaGissa om jag är glad att kornischerna finns kvar. De plockades ner på 80-talet för att ersättas med vita mormorstänger. Jag bad för dem och de placerades i ett förråd - tur att det fina faneret inte spruckit eller lacken krakelerat.
SvaraRaderaAlmkornischerna hör ihop med möblemanget i alm som framöver ska flyttas till samma rum.
Jag läste att Eli hittat kornischer under sommaren och var glad över detta.