Svart behöver inte enbart betyda sorg. Det här är en av de vackraste svarta tapeterna tycker jag. Lim & Handtryck.
Sverige blev tyst och stilla och att långfredagen var en sorgedag genomsyrade samhället. Allmän frid skulle råda och traditionen sa att folk skulle undvika onödiga aktiviteter och på bordet stod enkel mat.
Jag minns dock aldrig att det var olidligt tråkigt förutom en gång då jag ville brodera men förstod att det innebar arbete - det som jag tyckte var en fritidsysselsättning. Undrar just om det var mormor som påpekade detta!?
Numera skulle jag uppskatta att affärer och köpcentra var helt stängda. Vi behöver stressa av, vara oberoende av det kommersiella åtminstone en dag om året. En köpfri dag helt enkelt. Idag har jag haft en skön dag och nu ska jag koppla av med Trädgårdsfredag.
.
.
Kanske har även andra bloggare åsikter om Långfredag, påsk, påsktraditioner
Precis detta har vi talat om idag, hur det var när man var liten. Långfredag var verkligen lång med bara dyster musik på radion och inte fick man gå bort till någon kompis och leka. ALLT var dystert och stilla.
SvaraRaderaNu har det verkligen svängt åt andra hållet och det sägs ju att "dit det lutar dit rinner det".
Ja, från ena ytterligheten till den andra. "Lagom" finns inte på kartan.
SvaraRaderamen jag tycker påskpsalmerna är vackra, kanske mest påskdagens förstås. "Upp min tunga" - gillar!
Jag minns speciellt mina gula organdiklänning som stacks sâ och min gula rosett i det starkt uppkammade hâret och de klagande psalmerna i radion...Lângfredagen var en dyster. Skönt att tiderna har förändrats sâ att helgerna blivit en tid för naturupplevelser och samkväm.
SvaraRadera-Det tror jag de gamla vikingarna hade uppskattat !
Gammelmor i Paris
Ja Gammelmor, denna påsk har det varit en fröjd att vara ute, både hemma och i naturen. Soligt och värmande. komemrsen har jag undvikit ;-)
SvaraRaderaJag håller med dig. En konsumtionsfri dag. Och vad vore då mera lämpligt än den av gammal tradition stillsamma långfredagen? Men... däråt kommer det väl aldrig att luta igen...
SvaraRadera