Farmorsmorfarsfar hette Pehr Nilsson. Han var född 1787 och bonde på hemmanet no 1 i "Rönholm". Pehr och brodern delade hemmanet då deras far dog.
). Elva barn föddes i äktenskapet. Deras äldsta barn föddes 1820 och den yngsta 1843. Jacob, som föddes 1837 kom att bli min farmorsmorfar,
som pappa kallade honom. Pappa var 10 år då
Jacob dog 1927, 90 år gammal, och han hade starka minnen av honom eftersom Jacob bodde på övervåningen i farmors och farfars hus. Med sina berättelser har min pappa alltså fört vidare minnet av en man som föddes 1837 till mej. Fascinerande...
Nå, år 1845 lät Pehr och Helena brandförsäkra sin gård. Brandförsäkringsprotokollet finns kvar. Man brandförsäkrade antagligen hemmet därför att man inte ville riskera att ägodelarna skulle bli lågornas rov och familjen ställd på bar backe utan medel att bygga upp något nytt. man ansåg självfallet även att gårdens inventarier och djur var värda en del. 1853 överlät Per och Helena sitt hemman till näst äldste sonen Johan.
Jag tycker det är intressant att se vad som fanns i ett stort hushåll och hur tingen värderades. Med viss felmarginal för att fingrarna halkat på tangenterna så fel uppstått i sammanställningen, särskilt då det gäller siffror, får ni ta del av detta. Och att få till en tabell på bloggen verkar förgjort. Så här lyder brandförsäkringen med nästan samtliga inventarier handgjorda under självhushållningens tidevarv:
År 1845 den 14de November Blefvo undertecknad kallad af Bonden Pehr Nilsson i Rönholm, för att värdera dess Lösa Egendom som i dess bo befans för att uti Väster Bottens Läns Brandstods Bolag intagas, för att få åtnjuta och erlägga enligt värdering som följer, Neml:
Guld Banko R
2 st Guldringar á 18 karat á 4,16 st. * 8,32
Silver
l st Silfver dosa * 4,-
5 st Större och mindre Silfver Skedar
9 lod á Rgs pr lod * 9,-
l st Silfver Tumlare 31/2 lod á l Rgs * 3,224
Then
1 st ten fat * 2,16
2 st tallrikar * -32
Mässing
2 st mässings Ljus plåtar á 12 / * 24
1 st dito staka * 1,-
Koppar
1 st Bränvins Panna med hatt och pipor * 16,-
1 st Caffe Panna * 2,16
1 st fot panna * 1:-
1 st Skopa * 1,16
1 st skål * -32
1 st dito mindre * -16
Bleck
2 st Silar 1 för 24 s, ra 12 s * -36
2 st Skålar * -36
2 st Trattar * -24
1 Caffe Dosa 12, l st grädd snäcka 8 * -20
Glas& Postliner
4 st ½ stops Kristals flaskor á 16 * 1,16
3 st 1 ½ kans grön flaskor * 1,06
4 st 1/8 kans dito * -32
3 st Sup glas kristals * -24
2 st Toddy glas * -16
1 st glas Stop 12, l st Glasfat * -24
1 st glas Löckta * -8
1 st Postlins fat * 1,16
4 Dussin Djupa och flata tallrikar á 1,16 * 5,16
1 st skål * -16
1 st The kanna * l,-
6 par Caffe koppar á 8 * 1,-
1 st Spägel * 5,-
1 st Dito mindre * 2,-
1 st Rakspegel * 1,-
9 st Stenfat á 8 * 1,24
1 st Sten skål * -8
1 st 4 Kans gryta * 1,16
1 st 2 Kans panna * 1,16
1 st ½ kans dito * 1,08
1 st 1 kans dito * 1,-
1 st ½ kans dito * -40
1 st sämre gryta 8 kan * 1,16
1 st Stek panna * -24
1 st Malm Panna och Brandjärn * -16
1 st Caffe brännare och Qvarn * 1,32
2 st Ull saxar * -32
2 st Hand Sågar * 1,16
1 st Vin skaft med 11 Borrar * 1,-
1 st Husnafvar, 1 st Takvedsnafvar, 1 st arstang dito * 1,08
1 st Husdrag * -8
1 st Eldgaffel * -16
3 st Ko Skällor * -36
6 par Bol knifvar á 8 s * 1,-
2 st För Skjärar knifvar á 8 * -16
2 st Gryt Låck 12, 1 st Hack knif à 8 * -20
1 st Järn kjädja 6 aln. á 8 * 1,-
Trädsaker
2 st Fäll Bord * 4,-
1 st Stann Bord * -32
1 st Bake Bord med bulnor * 1,-
2 st Hög Sängar med förhäng á 5 rd * 10,-
1 st Drag Säng * 2,-
2 st Hög Sängar utan för häng * 7,-
2 st Stann Sängar * 2,16
1 st Roskåp * 4,-
1 st Dito med lås och målad * 5,16
1 st Kista med lås och smide * 2,32
1 st Dito dito dito * 2,32
1 st Dito dito dito mindre * 2,-
1 st Dito dito dito dito * 1,16
18 st Stolar á 16 * 9,-
5 st Sjinn Stolar á 8 * -40
2 st The Brickor * -24
1 st Sjudar Kar * 1,32
1 st Sätt Kar * 1,32
3 st Såar 24 * 1,24
1 st Dricks Tunna och Bunke á 24 * 1,-
24 st Mjölk Tråg á 4 * 2,-
5 st Baku Tråg á 16 * 1,32
7 st Byttor á 12 * 1,36
2 st Spinn Råckar * 3,16
2 st Tåg Korgar * 1,24, 1 st Sädes Korg, 1 st mindre * 2,40
4 st ½ ankar Kaggar á 18 * 1,24
3 st Sållar á 24, l rd 24, 1 st Redssel 24 * 2,-
1 st 1 st Skersmått * 12, 1 st Kapp 4 * -16
1 st Järn Betsman * 1,16 1 st Brand Järn 40 * 2,08
1 par Väf Stolar * 3 rd, 1 st Refträd * 12, 2 par kabbar 32 * 3,44
1 st Nyst Vin och Nyst Krona á 12 * -24
1 st Slip Sten med Järn vef * 2,-
Kjörredskap
1 st Sjeskärra med jul och ås * 26,-
1 st Dito dito dito * 8,-
1 par Klubb jul med ås och 2ne flakar * 9,-
1 st Åkerskrinda * 6,-
1 st Lång Släda Järn Skod * 3,-
1 st Dito vallad * 1,16
1 par Järn Skod Stöttingar * 3,16
1 st Åker plog * 2,-
1 st Sädes ahl 2 rd 16, 1 st Ristell 18 * 2,34
1 st Åker Harfva * 1,16
1 st Bättre Seltyg * 8,-
1 st Sämre Dito * 2,-
3 par Skacklar * 1,12
Säng och gång kläder
1 st Dun Bållster 1 10 á 16 * 11,16
1 st Dito Dito 1 10 á 16 * 10,-
2 st Dun Kuddar 18 á 16 * 6,-
3 st Dito Dito 1 10 á 16 * 10,-
1 st Nytt Bollster var af Blaggarn * 1,16
4 st Half nött Dito
Dito á 1/2 rd * 4,-
3 st Nya fällar med västgöt täcken á 8 rd * 24,-
1 st Sämre Dito Dito * 6,-
3 st Medelmåttig nötta fällar á 2 rd * 6,-
1 st Rens Hud * 1,-
1 st Ylle Täcke * 2,16
5 st Lärfts Lakan á 1 rd * 5,-
2 st Blaggarns Dito 32 * 1,16
5 st Kudd öfver Drag á 24 * 2,24
Mans gång Kläder i Ett för alt inberäknat * 66,32
Qvins gång Kläder Ett för alt inberäknat * 81,16
Diverse
7 par Gardiner á 24 s * 3,24
1 st Bord duk * 2,-
2 st Särvetter á 16 * -32
1 st Häske tåg Nytt med krok * 2,32
1 st Socker Skrin * 1,-
1 st Vägg Klocka * 6,-
Kreatur
1 st Häst Kreatur i 7 året * 100,-
8 st Kor á 17 rd * 136,-
1 st Oxe * 8,-
15 st Får á 1,16 * 20,-
Böcker för * 6,32
30 Tunnor Korn och Bland Säd á 6 rd * 180,-
Summa Banco RiksDaler 958,06
--------------------
.
Den enskilt dyraste prylen var brännvinspannan med hatt och pipor som var värd 16 riksdaler banco. Det här var på självhushållets tid och att bränna hemma var inte förbjudet alls. Jag har en historia om vad en rejäl fylla kan få för konsekvenser med Pehr som huvudperson. Den ska jag förtälja för er tids nog.
Annars var det den sjuåriga hästen som var högt värderad, nämligen till etthundra riksdaler banco. Att jämföras med våra dagars bilar.
Västgötatäcken var värdefulla, dunbolster likaså. Kanske hade man fyllt bolstren själva med sjöfågeldun, det var ju under självhushållets tid och nära till havet. Västgötatäckena var nog inhandlade av en knalle som vandrade runt och sålde textilier från Sjuhäradsbygden. Ja, knallarnas färder sträckte sig ända hit upp. Det här skulle jag vilja forska mera i. Själv minns jag
gårdförihandlaren (
gålförihannlar´n) med glädje.
Det är många ord jag lyser upp då jag läser. Minns min barndoms dialekt. Den lyser igenom även i ett instrument som ett försäkringsbolag upprättar. Hela dokumentet ger en inblick i vad man ägde, hur det värderades. Jag bara älskar ordet "roskåp". Javisst, två fanns det, det ena bemålat. De stod i
ron, i vrån, för de var hörnskåp. Like it. Och
bolknivar. Och dessa högsängar som jag tycker så mycket om, så typiska för bondesamhället. Fyra stycken fanns det, två med
förlåt, med textila förhängen. Åsså en dragsäng som är en säng vars långsida man drar ut, också kallad gustaviansk säng. Det fanns två "stannsängar" i hushållet. som jag inte har koll på vad det innebär. Men då jag funderar och tittar i Sigurd Erixons bok
Folklig möbelkultur i svenska bygder. Liggmöbler börjar jag förstå att det är ståndsäng som menas men på min dialekt, en benämning som aldrig användes i min barndom för den typen av ålderdomliga sängar fanns inte i bruk.
"Med ståndsäng menar man vanligen en helsäng som ej är utdragbar och som saknar överbyggnad. Sidoväggarna är antingen inskiftade i rännor på ståndarna eller också intappade i hål på dessa."
Ståndsäng från Västerbotten. De svarvade dockorna är karakteristiska för den romanska stilen. Teckning av kapten J.A.Linder 1875. Ur Sigurd Erixons bok som nämnts ovan.
Annars har jag skrivit om
sängtyper här och specifikt
fållbänkar här. Sängmöbler intresserar mej, särskilt som jag har vissa planer i morfars hus. Om några år.
Undrar hur gardinerna såg ut? Färg? Hemvävda av egenodlat lin förstås, bomull var dyrt. Och två servetter. Två! Vilka använde dem? Husbond och husmor? Dagligen? Fest? Hade man med sig servetter då man var bjuden på kalas? Många tallrikar fanns i hushållet och 6 par kaffekoppar. Hade man något på golvet? Klädtrasor av linne samlades in till lumppapp, bomull var ovanligt, och då också trasmattor. Hade man någonting på trägolven? Fasen vad lite jag kan ändå om bondesamhällets liv och leverne.
Jag skulle kunna ge många tusen kronor för att få leva med i det här hushållet under en veckas tid, ja enbart en dag skulle ge lärdomar som är ovärderliga. Undrar vilka böcker till ett värde av 6,32 riksdaler banco som fanns i den lilla hyllan eller kanske i ett bokskåp? De var säkerligen av kristen karaktär allihopa. Luthers postilla eller åtminstone Luthers lilla katekes. Hur det stod till med läskunnigheten har jag inte tittat efter om i husförhörslängderna ännu. Nä, den var nog inget vidare bevänt med kommer jag på, därför att Pehr undertecknar brandförsäkringen med sitt bomärke. Barnen lärde sig läsa vad jag vet, den äldste var 25 år då försäkringen skrevs. Alltså fanns någon/några som var läskunniga i hushållet.
Idag återstår knappt hörnstenarna efter den här, för dåtiden och socknen, rätt stora bondgården med alla
sina byggnader. Det var, som jag förstår det, laga skifet som fick den att gå under. Men pappa har visat mej platsen. Den finns kvar, där är fortfarande ganska öppet landskap men sly och ödebygdskänsla tränger sig på...
