12 augusti 2012

Pjöllerforen

Okey, det kan betraktas som pjöllerforen att skriva ner dialektala ord då kunskap i fonterisk skrift saknas. Det kan betraktas som pjöllerforen att över huvud taget försöka anstränga sig att komma ihåg ord och uttal. Men pyttilall, det struntar jag i :-D

Det här var ord i mitt språk som barn och ung. Flera av dem lever kvar i bygden och skulle kunna skapa en stark grupptillhörighet om alla är stolta över att kunna dem :-) Nu är det "inne" igen att höras varifrån man kommer. Men i medierna innebär det oftast att endast tonfallet får höras, inte de specifika dialektala orden. Visst är väl dialektala ord och uttryck ett skört kulturarv att värna om?

ala
anschönch
anvar
att kappes
barm(h)et
barnan
begäringa
bergsega
bjeller
blattn
bläkt, bläkte
borta´ rita
brö - spjalk
bröfjala
bäges
bägtala
dallerstylsparr´n        
darrme, darrmig
dômmder
dryck se                   
mellaskôttslade
duva
dyngkôrv
dömmder
dôrge på
fali på sô:l
fariken
fark
farket
fattaskift
flöj
fot ômm fot
fälen
gapahars
gocke
gôg, gôgitt
gôrmitt
govillit
gresst
gruvsam
grämen
gval
gäckel
harta 
he klôtter
he
hele ögns syna
hov ômm drov
hårharna
jala
jalm-e
jett
jörpsessel
kaffedarr´n
kangero
kangerojiller
klattre, klatter
klommer
knövel
korús
krôchell
kurka(t)
kvamn å
kvällst
kå:rn, kå:n
gäckel
kräka
kägelryv
linnéla
lôg
luslommriken
låg å dure
lägda
lög
lönje
malôppen
marra
micheln
mjölkkärrela
mörjus
môckerôm
nalta
napp ôpp nalta
nôgla
nu äre gocke
ohôga
ohöjels
oslög
ôppe hängna
pjålitt
pjöllerforen
pjöllritt
pär-ris, pärrise
pärstampa
rist
ruga
räkne/skreve osv söm en gettar
rättönsch
schaljes
schardôggen
seckel
se:ka
sesseleskit´n
skôfäll
skova
skryp
skväl
slöjje
sno
snyta
sôgagryn
sô:l
stade regn
staven
strurn å
sticketröjj
ströj
stula vän
styp
syt
sögagryn
ta minuter
tjalábränna
tjask
tjicka
tjippskodd
tjurtjartel
tjuven, hall ne tjuven
tjå se
tôfäll
tô:sitt
tycktest
vingen
vorte
å därme jämt
åtkômm

Några dialektala ord i Nordmalings socken och kommun, Ångermanlands landskap, Västerbottens län. Inlärda på 1950- till 70-talet. HÄR finn lite mer smått och gott om min dialekt. Om det funnits en hembygdsförening hade det varit behjärtansvärt om den tagit hand om vårt ljudliga kulturarv :-)

Jag vet att det finns sammanställningar i hembygdsböcker på dialektala ord. Detta är min egen kom-ihåg-lista. På nätet hittar jag ingen sammanställning av dialekt från Nordmaling. Kul om det ordnades av t ex Nordmalings hembygdsförening, den närmast belägna hembygdsföreningen från min by sett. Det skulle gå att lägga ut ljudfiler med uttal i samma veva.
.
.
Kanske har även andra bloggare åsikter om , , ,

5 kommentarer:

  1. Är också uppväxt med några av de där orden, som min pappa har använt mycket, ska absolut bevara dem och försöka föra vidare. Tyvärr använder jag dem inte så mycket, iallafall inte i norge där jag jobbar med norrmän och svenskar som inte förstår dem =)Då får man oftast ett va? och måste upprepa och hitta en synonym
    ;-) Norrmännen verkar vara väldigt stolt över sina dialekter som de gärna håller fast vid.

    SvaraRadera
  2. Josefin, det gläder mej att du inte förtränger din dialekt. Gissa hur det gick att använda dessa ord och uttryck i sthlm då jag flyttade dit :-)
    Så länge mina föräldrar levde fick jag användning för dialekten, nu försvinner mer och mer då det språket sällan används.

    Norrmän är stolta kan jag tro. Som ett folk som haft en yttre fiende under II världskriget förstår man vikten av att ha en identitet, skapa grupptillhörighet. (Jag har också arbetet med norrmän men i Sverige.)

    SvaraRadera
  3. Det var en härlig räcka ord. Några förstår jag, andra kan jag ana mig till, de flesta har jag ingen aning om. Jag är uppvuxen i norra Bohuslän och tillbringade varenda sommarlov i Värmland. Många var de ord som jag lärde mig där och då, även om vi pratade rikssvenska hemma. Bohuslänska lärde jag mig aldrig. Far talade med bönder på böndernas vis och med lärde män på latin. Hans breda värmländska (som han tog till när det behövdes) funkade bra i Bohuslän, en accepterad dialekt. Många av orden som användes i Bohuslän är samma på norska. Av förklarliga skäl. Så norska har jag inga problem med.
    Det är synd det där att dialektala ord försvinner. Att allt blir rikssvenskt och strömlinjeformat. Jag skulle kunna skriva mycket mer i ärendet, men min kommentar börjar redan bli för lång, märker jag...

    SvaraRadera
  4. Mira, Karlfeldts dikt säger allt om en klassresenärs två världar!
    Tack för din beskrivande kommentar.

    SvaraRadera
  5. Spännande igen! Känner naturligtvis igen flera samma och liknande! :-)

    SvaraRadera

Hej alla ni knapptryckare som hittat hit och vill kommentera - ni ska veta att jag tycker om uppfriskande och konstruktiva kommentarer...

Om du inte har en egen blogg eller en g-mailadress, klicka i Anonym så kan du skriva en rad ändå. Men skriv ditt namn i kommentaren :-)

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...
Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...